Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärt sig Björneborgarnas marsch något så när
hjälpligt, men därefter upphörde den helt och
hållet att intressera honom, och han
brottades nu med valsen ur „Grefven af
Luxen-burg“, „Månne lyckan det är, som sväfvar mig
förbi..
De första tonerna blåste han med en
öfver-lägsen brio, men redan vid „sväfvar“ blef en
viss osäkerhet märkbar, och vid „förbi" var det
definitivt förbi. Den sista falska tonen ljöd som
nödsignalen från en sjunkande ångare. Så
började herr Johansson om igen med samma
resultat, en, två, tre gånger, tills bagaren afbröt
honom med ljudliga bravorop.
Bagaren kiknade af skratt, som han gjort
mest hvarje söndag i fyra års tid, och slog sig
på sina feta lår.
— Den borde uppträda på cirkus och ta
förhöjda biljettpriser! ropade han, och det hade
hörts till herr Johanssons villa med mindre.
— Den borde stoppas opp och skickas till
mu-seumet!
Hans glädje var så oförfalskad och djup, att
Elsa måste småle. Nu började herr Johansson
igen: „Månne lyckan det är . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
