Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odt likheten liärutinnan med Fibyskogen är påfallande. Mellan
snoränkan-snama odt ett stydce upp på dessas sidor snellan blecken e;j så sällan lera. i
den vittrade, i bitar sönderfallna ytan icke friisande för saltsyra Leran
ät-viil huvudsakligen tralctens kalklsaltiga limno;a-, literina- odi ishavslera Den
har i ytan vittrat och urlakats.
Det allmänna klisnatet avviker givetvis från Fiby, men på granskogens
utbildning inverka de edaliska förhållandena, niirmast stående i samband sned
finrjordens lialldsalt, snera än de klimatiska.
Pregnansen i utveddingen av G-ranskiirs rådande väsdsasnliälle, granskog
av ÖSM&v-typ, är avgjort starkare lin hos dess snotsvarigleter i Fiby.
Jteak-tionen i de ny slagna storsnludtorna inträder, tack vare den gynnsasruma ;jord
månen tidigare och tydligare på Gransldir lin i Fiby. Vad granen t ez.
teträffar, behöver förlängningen av årsskotten, denna viktiga indikator på
tidpunlcten för en storsnludias uppkomst, för sin tydliga ’manifestation en
reaktionstid pä endast ett år eller så, i Fiby liarske ett par t o. m tre.
Itlarbuskgränserna [jfr p. 61) framstå därför mera pregnant
2. Knta^iöfala. sfiuidovtsfUrniilliiiisiU’.
I mina uppsatser osn Fiby urskog har ;j ag upprepade gånger ssred styrka
framhållit, att nydceln till granskogsbeständets strulctur hgger i de itererade
fällningskatastrofer, för villia det varit utsatt seäan ursrunnes tider.
Utförligast lir snin teori utveddad i slcriften Fiby ’urskog ocli
Kvarn-lergs fajjansfabrik, där p. 20 sliges:
»Vad granskogens utseende beträffar, har ett drag tillkosnsnit. Före 1911
fingo några av de storsnfållda trädens stamsnar borttagas; sä erj nu.
Vindfällena ha härigen osn kosnsnit att i granskogen spela en fysionomi slet snera
frasnträdande roll, ejj ’minst genom att det sista kvartseklet utsnärlA sig genom
ett antal förödande nordanstormar. Den för uppfattningen av granskogen
grundlliggande sno sailtstr uk turen blir lsärigenosn llittare att demonstrera och
uppfatta.
I naturskogens historia lltmnar oss denna snosailcstrulctur, om vilken
;iagte lar i sniua. föregående pubhlcationer, sä i Skrivelse ’p. 12 10. d;jupa inblidtar.
Mbsailcstruktur lir ingenting asmat än vad Itanske le lire borde kallas rforjw
l/i&ttfrvMiiv. Storsnen har under tidernas lopp brutit ned enstaka träd o di
grupper av sådana Dessa luckor, i viss män i enligt Wailucs principer
skötta skogar motsvarade av blädsringsluckor, utfyllas sner eller svundre hastigt
av ett granuppslag. Det är dels snarbusliar sosn kjuset ger ny vitalitet, dels
skjuta grodd-ungplator upp i häpnadsväckande antal.3 Skogen blir så
ssnå-ningom rik pä spår efter dylika stormluckor, sosn en tid frasnät göra sig sniirk-
L Lmjlv.i c t>h äJ-VKUf. .\v w) i, l.ttt Att iKstSonsrn culi touk vSscki trin
Iik-jssl tsX hsern. &si:vt tjjl;cä sicrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
