Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
periodicitet, ocli så länge människan känt elden, kar kon i skogen slagit
brand-lnckor, natnrkistoriskt förkållande sig lika med åskeldens. — Stormluckorna.
Yi få sålunda inrangera föremålet för denna uppsats, stormluckorna i
granskogen, bland de sekulärt återkommande katastrofala
ståndsortsförändrin-garna. Deras ställning till andra luckor i granskogen, hygges-, snöbrotts- ock
brandluckorna behandlas närmast i kapitlen 3 ock 10.
3. Snöbrotts-, storm-, hygges- och brandluckor.
Det behöver ej framkållas, att en sådan indelning som den, vilken
presterats i föregående kapitel i irrationellt ock rationellt återkommande katastrofala
ståndortsförändringar, i skogen på grand av de ouppkörligt framträdande
övergångarna ock svårigketen att inrangera alla hithörande fenomen under de
ifrågavarande synpunkterna är mycket ofullkomlig.
Snöbrotten. Dessa, vilkas betydelse vi det sista kvartseklet lärt känna
genom H k sse l mans, Lagrubkegs m. fl:s studier, böra föras till de rationellt
återkommande skadegörande fenomenen, om de ock endast i undantagsfall,
men intressanta sådana, innebära verkliga ståndortsförändringar.
Hesselman karakteriserar dem nog riktigt, då kan i sin uppsats »Om
snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911» p. 172 säger:
»På grund af våra naturförhållanden kunna vi med skäl vänta, att
snöbrott af större omfattning alltjämt skola förblifva tämligen sällsynta–––––
Snöbrotten 1910—1911 visa emellertid, kvad som kan inträffa under särdeles
ogynnsamma meteorologiska förhållanden.»
Snötrycket kar som nedtyngande ock bräckande faktor vid de makabra
orkanerna 1795 ock 1931 ock säkerligen även vid andra stormar kaft sin dryga
del i intensifieringen av stormens nedbrytande krafter.
För den nordiska barrskogen, framför allt den, i vilken g*ranen spelar
huvudrollen, kar skogselden — vi frånse att i nutiden människan i jämförelse
med åskan är den ojämförligt större mordbrännaren — bland de katastrofala
förändringarna fullständigt kommit i förgrunden. Berättigat intresse kar också
A. G. Hög boms bekanta sammanställning av andras ock egna forskningar
över särskilt de norrländska skogseldarna tilldragit sig. För egen del fick
jag tidigt genom mina utvecklingskistoriskt sociologiska studier ett mycket
starkt intryck av att de itererade skogseldarna — även med frånseende av
dem som uppkommit genom människans ingrepp — voro den avgörande
faktorn för jämviktsläget mellan granen, tallen ock björken i den
fennoskandiska vegetationen ock gav denna åskådning i flera avhandlingar, med »Die
Einwanderung der Fickte» 1892 i spetsen, en framträdande plats.
I det för skogliga liksom för andra växtbiologiska forskningar alltjämt
återkommande problemet, kur vegetationen reagerar mot de katastrofala
förändringarna, är det märkligt, kur litet avseende man ännu fäst vid det sista
exemplet: storm Utekorn a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
