- Project Runeberg -  Granskär och Fiby urskog /
16

(1936) [MARC] Author: Rutger Sernander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4. Sekuliirt återkommande orkaner och orkanartade stormar.

Allmän översikt.

Resonemanget om stormluckorna som en konstitutiv faktor i vissa
gran-s kogs ty pers utveckling bar till nödvändig förutsättning, dels att de
medelsvenska stormarna kunna prestera tillräcklig slagkraft för framkallningen av
dylika luckor, dels att dessa stormar sitta inne med en ur sekulär synpunkt
tillräckligt jämn periodicitet.

Man kan knappast få en bättre första inblick i dessa förutsättningar än
den, som de tvenne jägmästarna i Stockholms och Uppsala län, E
Heuemann-Gade och R. Lubeck, på vilkas tjänsteplikt det föll att uppordna det
fruktansvärda skogsfall, som genom orkanen den 14—16 december 1931 drabbade
deras län, ha öppnat med sin avhandling »Decemberstormen 1931 och dess
verkningar på skogarna inom Stockholms och Uppsala län».

Hur ofta ha skogsfall av tillnärmelsevis 1931-katastrofens omfattning
inträffat? Förekomma mindre sådana i någon större utsträckning? Och ge de
eventuella historiska notiserna oss tillräckligt vitt perspektiv på forntiden för
antagandet av, att vi i skogsfallen ha en periodiskt återkommande
utveck-lingshistorisk faktor av verkligen genomgripande betydelse?

Vi våga oss nu på ett försök att besvara några periodicitetsfrågor i den
mån de gälla Uppland.

Det första sammauställiiingsförsöket i detta syfte möter oss även här hos
Hedemann-Gade och Lubecic, som avsluta sin framställning med en
synnerligen intressant skogsfalls-statistik.

De uppspåra 7 katastrofer: från åren 1795, 1822, 1850, 1859, 1910, 1931
och 1932.

Ur den vitt spridda i och för sig mycket ofullständiga litteraturen, vilken
jag endast på måfå kunnat tillgodogöra mig, har jag hopställt följande tabell,
som icke gör anspråk på konsekvens i avskiljandet av mera lokala skogsfall
än mindre på fullständighet, utan som jag hoppas nya studier snart skola
kritiskt granska och utöka. Bl. a. borde några av de svåraste sydväst- och
sydstormarna i Götaland kunna beläggas som skogfällande även i Uppland.

Genast bör framhållas, att följande tabeller och resonemanget
överhuvudtaget över de skogfällande stormarnas periodicitet endast gälla Uppland och
några angränsande trakter.

Att indraga andra delar av granskogens utbredningsområde i norra och
mellersta Europa skulle vara frestande och helt säkert av betydelse för teorin
om stormluckornas betydelse för vissa grans kogstypers utvecklingshistoria,
men ett ingående härpå måste av begränsningsliänsyn lämnas å sido. Nämnas
bör dock, att Hess redan 1900 kunde lämna en märklig statistik över de
tyska skogsfallen. Resultatet blev (p. 393):

»Im ganzen gab es hiernach im 19. Jahrhundert 35 Sturmjalire; mitliin
kommt schon auf je 3 Jahre ein Sturmjahr. In Bezug auf die Grösse des

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srfiby/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free