Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sannolikheten av att uppgifterna om gärdsel och stör från Ulleråker och Rasbo
iiro för stora.
Om man för Rasbo allmänning, vilket strax skall visas för oss har en
särskild betydelse, prutar ned dess högst betydliga summa av 204,000 kbm
för den samlade massan fällt virke med 54,000 kbm till 150,000 kbm, ärman
med all visshet på den säkra sidan.
1795-år skata strof en har haft några intressanta inverkningar på Upplands
byggenskap. Det är värt att beakta vad Emanuel Ekman härvidlag strax
efter katastrofen så riktigt profeterar såväl om ögonblickligt överflöd som om
framtida brist:
»Från händelsen och des orsaker, ledes man uti en naturlig ordning, til
dess följder och werkningar. Dessa äro til en del redan känbara, men komma
at framdeles blifwa det än mera. En rikedom företer sig wäl för närwarande,
på Timmer til Bygnad och Bagning, til Werke för Hägnande, Kolning och
Wedbrand, men inom få år blifwer bristen så mycket mer känbar.»
I en förut citerad skrivelse till mig av direktör P. Hubinette 4.1. 193(3
om traditionerna rörande 1795 års stormhärjningar i Vendel och
grannsocknarna, till vilka jag återkommer, står:
»I Norr vissjÖ i BjÖrliinge socken finnes en stor timrad tvåvåning sby ggning,
som enligt uppgift uppfördes 1795 eller 1796, och vartill timret tagits av
stormfälld skog å Norunda häradsallmänning. Vid uppförandet av denna
byggnad var för övrigt hemmansägaren Joh. Hubinette sin vän i Norrvissjö
behjälplig.»
»Från Botarbo i Vendels socken berättas att skogen stormfällts i sådan
myckenhet att vem som helst som ämnade bygga hus fick hugga upp timmer
utan ersättning, något som till synes bestyrkes av uppgiften från Norrvissjö,
där skog tagits från allmänningen trots det att Norrvissjö by hade egna
skogar.»
Det är ej utan att de gamla papperen direkt vittna om en stormfällning
på slutet av 1700-talet även i Piby skog, genom vilken en överflödande
timmertillgång skapades, v illæn i sin ordning givit anledning’ till en byggnadslyx av
liknande art som den vid Norrvissjö,
En syn, förrättad år 1787 (med hänvisningar till en annan syn 1777) a
Fiby säteri och Kvarnberg, ger oss en bild av hur stramt i byggnadsväg
ärkebiskopsstolen höll sina arrendatorer. Förtjänsten av att det såg tämligen
hyggligt ut på Kvarnberg tillhörde egentligen dess arrendator Berggren och
hans fajansfabrik.
Genom denna syn tillträddes efter Carl Fredrik Menn anders (’|’ 1781)
sterbhus Fiby-gården av Uno von Teoil. År 1802 hölls en ny syn för att
tillförsäkra von Troil ersättning för gjorda utlägg. Det är en alldeles annan
bebyggelse, som nu möter i papperen. Vad manbyggnaden vid Fiby angår,
reser sig nu i stället för en torvtäckt stuga tvenne, av dem den förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
