Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cch om sedan 1795 nigra nya habitationer inkräktat pi skogsmarken, ha vi
att gräva genom betydliga moderna pappersluntor for att erliilla nöjaktiga
siffror, om det över huvud gir for sig att rä sidana över hela lin;]en, ty
rannsakrdngen över skcgsfallen 1931 äro ofta sammanförda med dem som
orsakades av stormen 1932, och titt ytterligare arkivstudier stå ej längre tid
cch penningar till huds.
Men redan de föreliggande siffrorna peka med bestämdhet pri högre
värden för 1795 än för 1931.
lör den viktigaste av dessa siffror har jag att tacka jägmästare O.
Koll-liEHG. Han liar beräknat att Itasbo alhmaziw^ vars skog till arealen fir
anses som pralctiskt likvärdig för de bida iren, 1931 led följande skador:
’■Decemberstormen 1931 gick däremot i ätt väsentligaste härjningståg
härt in pä Kasbo härads allmänning, under det att stormen 1932 i februari
här gjorde obetydlig skada
Inalles fällde dessa bida stormar i Hasbo allmänning ca 132,000 st träd
med en sammanlagd virkes massa av 52,363 libm, och kan man säga att tor t it
30 ä 95 % av derna virkesmassa var stormfällningsresultatet av 1931 ärs de
cemberstorm h .
Denna siffra 52,363 m’’ reducerad för 193? med ca 6 3! till 50,000 ha vi
att ställa mot siffran 20^000 m’ för är 1795. Scm. deiMsa siffra sä&eiiigett- ii}’
i utwkant, räknar jag i stället med 150,000 m* d. v. s. trots denna nedskärning
minst 3 gånger så mycket som under 1931 its storm.
Ssto allmänningsskog faller i stor utsträckning pä nulvn. Vi avvakta
med en viss spänning, vad framtidens forskning skall ge oss för
jämförelsesiffror av detta slag pä områden, vilkas skog står pä det a ni ra huvuds lagat av
labil grund, märgelmoränen.
Katastrofen 1932.
Aren 1931 och 1932 utmärlrte sig för oroliga meteorologiska förhållanden
med hårda stormar, vilkas skadegörelser i skogarna voro mydcet svära, ej
minst i Uppland.
Efter den väldiga december katastrofen 1931 r de uppländska skogarna
dröjde det endast halvannan månad, innan de den 1 februari 1932 drabbades
av en ny storm.
Den gick fram över Gästrikland, Uppland, Västmanland samt
Södermanland. Västerut bedarrade den i Värmland.
I Uppland österut har man den sista resten av dess skcgsfällvdng i Hasbo
allmänning.
Mot sydväst cch väster fir man höga värden. Sä i Trcgden, där jag ncksi
konstaterat verldiga stormludcor frän 1932 i granbestånd pä stabil grund: och
från Ulleräkers allmänning har jägmästare O. iTcuLEEXG- meddelat mig
följande siffror:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
