Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och även här vä-xa vidlyftiga gran- och gran-tallskogar pä densamma. Vad
lTfläärs-orkanen beträffar, veta vi genom Hedesunda-tavlan, att den härjade i
södra Gästriklands skogar med trakten kring Hille som utgångspunkt
Fä norra Gotland gick mycket skog ej minst granskog ät under
1331-års-stormen. Sä vitt jag under mina resor härstiides kunnat finna, är den
märgliga moränen ofta kombiner;«! med eller ersatt av en annan, för skcgsfalls
inträdande gynnsam Nordmän, den flata-, av sprickor eller ej genomdragna kalkhällen
liggande mycket nära jordytan.1 Någon egentlig stormluckestmktur bar jag
ej sett men ej haller efterletat pä Gotland; troligen finnes den lokalt utbildad
iiei; siwhiæ&iga lokalnwiiivti är en märklig naturtyp i det svenska
landskapet. Dess utbildning och allmänna förekomst ha en läng tid lämnats
obeaktade, innan Sveriges Geologiska Undersölming pä sista tiden börjat äg ra
moränerna i allmänhet ingierde och systematislca studier, i själva verket
knytande sig till deni, vilka för mer än ett halvsekel sedan kommo dessa vittnen
framför andra om den dä ännu unga istid skira rs suveräna innebörd till del
Ty storblccltsmoränerra och de till dera sig slutande ärdmoränerna, om de än
icke igenkändes som sädana, voro, särslolt vad Uppland beträffar, för de ällre
kvartärgeologerna en välbekant företeelse, men det är en rationell teferäy,
som nu gör att denna kan framträda med nödig pregnans.
Det blev av vikt, att i samband med denna moränforskningens renässans
S. G. TT. och en del skogsmän bör jade reagera mot de väl ensidigt framhållna
dynamiskt-utvecklingshistoriska synpunkter, som under tillta] (a sätt an de av de
sta tisk t-p edolc-g isk a gjorts gällande vid förklaringsförsöken till de norrländska
skegstypemas fördelning på nioränmarkema. Jfr t e& Taxic l3!ä3, Eweroth
1331 samt Grajjluwjj och WnwwnRKOLic l33ö. Jämsides med de förstnämnda
synpunkterna, vilka starkt betona de länga serierna av utvecklingshistoriska
etapper, göra sig andra tongivande. Det ser nämligen ut, som om vissa specifika
norrländska marktyper efter katastrofala ingrepp med seghet skulle kvar hälla
sina specifika climas-samhällen, i det att de efter praktiskt taget myclcet
korta intervall regenereras som sädana. Och sä tyckes mig, efter vad jag i
de medelsvenslo. barrskogarna iakttagit, fallet, vara med de storblccliiga
moränernas granslcogar.
När man nu pä vissa av de nya geologiska kartbladen fär se den
stor-blcckiga moränen utmärkt med ett särskilt tecken, blir man ganska överraskad
av de vidder den upptager. Fä bladet Sia’vik har S G. V. på min anmodan haft
vänligheten att planimetriskt bestämma dess areal Denna blir ej mindre än
’1 kvlon, pä en bladyta av É6,0Ä kvkni och denna till på köpet i hög grad
upptagen av insjöar.
Si långt den hittills gjorda liarteringen kan vittna, ger den oss ett bestämt
intryck av ett ej så sällsynt samband mellan en viss grupp av en trakts ärxl-
1 Hessej.ua>:, Vsjctiticajsn ocli d:og»:~äcttji ]i:i åotiuiLl; lislluinjlrty. Sljfgv.bulst.
Tiiilj-. 1’jCb; — Uytjcnjik’Jiivjtis jilajia ytoy fOvkiTtta som vtoyklsdis-xrtOcSjrøjia, ih tksoaii
]’u j a j i ii uijy fnlfet iitgCm riuvct undo/Jar. fCy jy.-unCttoyiix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
