Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1931-storm en. Framför allt yisade sig skogsfallen vara betingade av in stabilt
underlag: märgbga eller grovblockiga merianer.
Men stormen 179a — och i eii viss ännu ej utredd män 1932-— visar en
annan typ. Vi mota här den väldiga* allt nerslående orlcanen. De i ej
alltför estrema fall stabila jordmårrei-na flyttas ner till instabila. Utan vidare
synes detta av den väldiga omfattningen av de till sina skogar härjade
landsdelarna* vilka jag skildrat i kap. 4. Stormliävjningens område för icke
märg-liga moräner blir i själva verket större än de märgliga moränernas. Den av
Mattsson skildrade stormhärjningen i norra Dalarne 1917 gick fram över
stabila jordmåner. Dessa 3 katastrofer måste väl räknas till dem. vilka
meteorologien en gång skall* men änno ej hunnit* hänföra till de rationellt*
och ej till de irrationellt- återkommande. Med desamma glida vi dock över till
de verkligen irrationellt återkommande katastroferna, till fiumiöMMts och uitfeo
rifetiias ingrepp.
frönéerrxis härjningar i de svenska skogarna äro ju på grund av sin
sällsynthet extremt irrationellt återkommande företeelser* men böra ej alldeles
i detta samband lämnas ur rälmingen.
Såväl de svenska meteorolcgerna som Wdcewer* vilken ägnat
tromb-härjningarna en djupgående monografisk behandling* framhålla att granen av
skogsträden erbjuder minsta motståndskraften. Btt fall* där tromben gått
fram i granskog, är beskrivet från Borås av Marti« Jansson. Märkligt är
att på fotona härifrån se (t. ex. fig. 112)* hur enstaka exemplar av de
inströdda björkarna* som dock i allmänhet dukat under* raa sig ur det av
tromben till virvlar hopsncdda granbritet*
Martin Janssons learta* geologiska bladet Boras med dess beskrivning
samt mina egna erfarenheter från de ifrågavarande tralcterna visa, att den av
tromben fällda skogen växt på en icke märglig morän utan storblcckighet,
alltså av den van liga svenska typen med dess goda stabilitet för skogsbeståndet
mot ej allt för excessiva atmosfäriska rubbningar.
Som ännu mer irrationella till ätt uppträdande måste man självklart, hålla
tnefaur/rtKöii ingrepp i slcogen. Det torde t o. m. förefalla många löjligt att
medtaga dem. hfen vi ha i vår egen tid upplevat en skogskatastrof av
fullständigt gigantiska mått, otsalad av ett till sitt uppträdande explosionsartat
meteornerslag. Jag syftar på det för den västerländska vetenskapen ännu
otillräcldigt kända* men till sina huvuddrag av särskilt Eiimt’ skildrade
meteor fallet år 1907 vid Tungusla* 100 mil norr om sibiriska järnvägen* mitt i
taigan, villat orsalade ett fullständigt nerslående av skogen inom en cirkel
på ungefär 6 mils radie* nära nog Upplands areal sålunda. 1
1 £mn"eon* L. J.* kletoo»tA vintens as t-ijic^rajibinl latnivs on tto eantVs sicitace ‘lin
CoaS/apJcea) Journal SJ. London 14:13* p. 33ä Fi£ T. fuJlon nvest lö miks Jrom contno
ot oiplos»n, Sitnyn (Jjy. L. Jöiia;)
•i-SS-lCO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
