Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Itöiv.iisgmJiens ilder bar jag icke, pä grund av att borrningarna utfallit
illa, leunnat bestämma mer än sä att den går tillbaka pä 1700-talets första del.
Vad éh«i i de epilitorala resp. ejsiläkustrina samhällena beträffar, är e;j
blott äldern utan även das stamliöjd päfallande. Detta är förtjänstfullt
beskrivet frän Fiby av Hnssnutr.*, av vars stor-en ar några falla pä dessa
regioner. Höga en-snår, för att ej säga en-skogar, känner jag frän epilitoraler
odi epilakustrirer litet caistäda i södra o di mellersta Sverige. Sådana snär
beskrivas i denna avhandling frän såväl Granskär som Fiby.
12. FibjSkOgtnS OCti (rid) iSkärS ppilakuStrinä Ooli pp il it örat a ] iiarg i] lalzöii pr-
SI Kg ar invid vatten fä ej till sina yttre odi inre delar behandlas som en
enhet vid sä intima vetenskapliga analyser och av den art som det här är
fråga om.
Fibybergets granskog har mot sjön odi Fibyä-ängen en marginalr.on, som
är påverkad av andra faktorer i belysnings- ooli vindförhållanden än de inre
delarna, och erfarenheterna härifrån få ej utan vidare överflyttas på det inre.
Man lon kalla dem epilakustrina (SEn»r.nDEii, Svar sk Botanisk Tidskrift 1917,
p. 91), ehuru efter Dämmets förfall termen, vad bergssluttningen mot FibySy
ängen beträffar, ej mera Ivar bokstavligt berättigande.
JBpilakustrinen utmärker sig för ett glesare skogsbestånd samt en i
jämförelse med den inre granskogen relativt högre prooentsitfra av l/järk teål och
en. Träden förete en del avvikande utbildningsformer. Jfr gränszonen mellan
gran- och hällmarlistallskogama.
Av tjreoteit äro mattor av repens-mcdifikationer vanliga. Det är inom
epikskustrinen som 28-metersgranen står.
bhr lägre och stammen mer lutande.
Med tallen förhåller sig pä samma sliit, En genetiskt betingad form, en
H) yonta tall ii —■ namnet, som ursj»ungligen endast tillhör den av Gunwin
Nils-soh (Sveriges Natur 1928, p. 151 153) beskrivna västgöta-tallen tages här som
appellativ finnes här liksom på Cranskär om också ingalunda i så typisk
form. Den står pä udden O om 28-metersgranen.
nii!o/tev())’i jag Itallar den sä pä grund av den vridna stammen
står nu som en inuti delvis murken toriake. Spär efter inhugg i stammens
nedre del tyda på, att den har använts som väckfera. (Jfr SuroitnnEn,
Ejärka-Siby naturminnen, p. 40, där vickfercrnas art och betydelse för
ljusterfisket behandlas.) Höjd 3,S m Ömlcrets 1,3 m ö. m. 154 om. Kronan utgår
170 cm ö. m.
JSutir utmärker sig för höga pyramidformer. Sådana äro skildrade av
HESSELKin. .1 ooli inemot södra ooli sydöstra delen av reservatet har
Hr,s-SELMÅii beskrivit förekomster, villta tydligen delvis stå på av yaan berörda
marker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
