Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet att tillgodogöra sig tabell 7 genom ett tillägg (tilläggssiffran 13,6 år
visserligen oriktigt reducerad till 10). Och det är betänkliga ändringar i
resultaten den nya metoden utan tillägg får fram:
Efter den relativt riktiga metoden »finnas per har omkr. 14 st. granar
om 180 år och därutöver, c:a 85% av stammarna äro yngre än 140 år».
Efter den sista metoden: »7 granar per har äro 180 år eller därutöver,
90,1% äro yngre än 140 år».
Men den »relativt riktiga metoden», som jag kallar den, måste för att
kunna behålla denna titel ha till grund ett material, där inga grova räknefel
eller approximationer tagit ledningen.
Hur förhåller det sig härmed?
Hesselman III säger p. 547, att »inom det föreslagna reservatet c:a 60
granar borrats även nära marken», d. v. s. vid stubbhöjd,något som i förstone synes
kunna hjälpa oss fram till en god siffra för provy te komplexet 4—6. Detta
faller till en ej så liten del inom mitt reservatsforslags kärndel. Vi kanske
då skulle kunna få en översikt av den för Hesselman grundläggande
problemställningen, huru många träd ha grott före och huru många efter
fajansfabrikens nedläggande 1795. Dessa 60 provträd ha alltså blivit ordentligt
ålders-bestämda med stubbhöjdsborrning och visa enligt H., att en viss procent (omkr.
3 % per har) äro äldre än 180 år. För dessa sina provytor 4—6, där han räknat
antalet träd, anser han sig kunna använda detta procenttal, och fortsätter p.
547—548: »Utgår man från åldern vid stubbhöjd, finnas å provytorna 4—6
c:a 14 granar, eller knappt 3 % per hektar, som äro äldre än 180 år, medan
85 % äro yngre än 140 år.» Äro dessa 60 träd på den till 28 har uppgående
grannaturskogen eller c:a 2 träd per har tillräckliga som underlag till ett
procentuellt bestämmande av skogens ålder med den noggrannhet man kan
kräva av en undersökning av denna art? Hesselman har (p. 543) visserligen
på provytorna 4—6 av 733 g*ranar låtit Mareld brösthöjdsborra 243 träd för
att bl. a. erhålla en åldersbestämning. Bortsett från att en åldersbestämning
grundad på brösthöjdsmätningar ej får godtagas, kan Hesselman knappast ha
använt dessa värden. Skulle så vara måste efter orden »Utgår man från
ålder vid stubbhöjd» ha bortfallit något sådant som: »beräknad efter
vederbörligt tillägg av 10 eller 13,6 år på brösthöjdsbeloppet» jämte en hänvisning
till tabell 7. Dessa åldersbestämningar — 14 granar för 1,5 hektar som
utgörande 3 % för 1 hektar äldre än 180 och 85 % yngre än 140 år — skulle
han sålunda erhållit genom en grov medeltalsberäkning grundad på
stubbhöjdsborrning av 60 träd inom hela reservatet. Det är också av en viss betydelse
var dessa 60 träd äro tagna.
Då nu blott 2 träd tagits per har, och man väl får förmoda, att
provträden forlag’ts över hela grannaturskogen, är väl risken för ett subjektivt
utväljande av provträden synnerligen stor? Det är dock djärvt att påstå,
att 3 % av stamantalet per har är äldre än 180 år, då blott 2 provträd per
har ha blivit tagna. Man jämföre härmed jägmästare Hans Olssons värden.
8—364-09.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
