Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl ka träden borrats vid brösthöjd, vilket ju är vanligt vid skogliga
undersökningar» .
Kan verkligen det magra resultatet, som för verkligt vetenskapligt
ändamål vinnes nr denna borrnings serie, försvara dess ingrepp i naturen?
H kar i samband med borrningen tillåtit sina medhjälpare eller
underlåtit hindra dem, att med rödfärg i stora pladaskor märka ett stort antal
granar. Läns jägmästaren och Universitetets skogsförvaltare ha hos mig
framfört klagomål häröver: märken, som först om 10—15 år äro utplånade, störa
enligt dem — och jag instämmer fullkomligt — stämningen i den underbara
naturskogen.
Skogstaxatorns 1929 (nedskrivna 1930) beräkningar över trädens ålder äro
gjorda efter den av Hesselman och Mareld använda
brösthöjdsborrnings-metoden med tillägg av ett eller annat vid stubbhöjd borrat provträd.
Akademijägmästare O. Kollberg, som å Uppsala Universitets vägnar
hjälpt mig i tekniskt skogliga spörsmål, liar hos förrättningsmannen vid
taxeringen, jägmästare Ture Sjögren, förfrågat sig om:
1) huruvida åldern i olika skogsbestånd efter borrningar av provträd
bestämdes även i de äldsta bestånden, samt
2) huruvida i så fall dessa borrprov togos vid brösthöjd, och om så var
förhållandet, tillades då olika antal år för att beräkna åldern vid stubbhöjd vid
olika boniteter, eller tillades ett antal år i runt tal, och i så fall vilket antal.
Härpå har jägmästare Sjögren i brev av 5.2. 193G haft godheten
meddela:
»1) Även äldre bestånd borrades, men vill jag minnas, att de voro så pass
olikåldriga, att fördelningen på åldersklasser inom de olika bestånden det
oaktat ej var så lätt att göra.
2) Niir borrning skedde vid brösthöjd, tillades i regel 7 år till åldern;
någon hänsyn till om trädet kommit upp såsom marbuske eller stod på mycket
svag bonitet gjordes efter vad jag kan erinra mig icke.»
Hesselman har i medeltal fått 13.6 tilläggsår, och jag har framhävt, att
denna siffra bör ökas betydligt, vilket givetvis även gäller för 1930-årstaxeringen.
För de träd som kvarstodo 1935 få vi en ytterligare höjning på 5 år.
Granplantornas första tillväxt.
Hesselman anser sig ha rätt att utelämna sträckan på 30 cm mellan
origo1 och stubbhöjd, d. v. s. han håller antalet år, som ungplantan behöver
för att uppnå denna höjd som för liten att behöva medtagas i
åldersberäk-ningar. Denna uppfattning jämte underskattningen av tillväxten under
ungträdets period mellan 0,3 och 1,3 m ö. m. grundar sig på en fiktion om dessa
värdens ringa betydelse, som icke bort få förekomma i ett vetenskapligt reso-
Jfr noten p. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
