Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åverkningar’ och som synerätten i sitt utslag, vilket Du delvis återger å s. 12
av Ditt arbete, kallar ’de ansenliga hyggen, som å detta hemmanets skog
nyligen äro övade och nu skådade blivit’.»
Vilken försvinnande kvantitet 13 famnar barr- och björkved och några
hundra aspar representera i Fiby ofantliga skogsvidder (1,499 tunnland 11
kappland) behöver ej framhållas.
Men det är nu enligt Hesseuman hus behovs virke och bete som blevo
skogens verkliga fördärv.
Det är »tydligt», säger H. p. 565, »att Berggren kunnat använda
skogen för gårdens husbehov så vitt den ’försvarligt’ vårdades. I en kunglig
skrivelse av den 29 no v. 1773 omnämnes bland Berggrens förtjänster, att han
för inköpt timmer å Kvarnberg uppfört en vacker mans- och ladugårdsbj’ggnad».
Uttryckligen står att han av »kiöbt timmer» uppfört dessa byggnader,
och H. refererar det också så. Det är mig svårt förstå, att denna skrivelse
skulle visa att »Berggren kunnat använda skogen för gårdens husbehov». Man
köper väl ej timmer från arrendegivaren, då man får använda arrendegårdens
stora och goda skog. Och vad som är viktigare: om detta timmer verkligen
köptes från ärkebiskopen, var det från området från mitt reservatförslag;
ärkebiskopen förfogade vid Fiby över 1,499 tunnland skog?
Bete och betesskador.
Yarstädes boskapen i nutidens granskog på reservatets kämdel och dess
svårframkomliga blockmark, med undantag för några av de små lersänkorna,
skulle finna bete, har för oss besökande botanister och med betesmarker
förtrogna varit omöjligt att förstå. Att Hesselman efter trägna spaningar här
några gånger lyckats uppspåra kor på vandring mot och från stranden
lyckönskar jag honom till; det är nämligen ganska sällan man får se detta. Och
skulle än dessa grovblockiga ändmoräner, varom här närmast är fråga, ha,
som H. vill, en gång klätts av hage, vore det nog efter vår erfarenhet ganska
svårt för denna hage att prestera fältskikt lämpliga för homboskapsbete.
Allt detta har jag utförligt behandlat i Sern. III p. 16—18.
Men huvudsaken är nu för H. att visa, att får och framför allt getter
härjat i Fiby-reservatet under fabrikstiden, närmast under dess första hälft.
Han har också tiden 1756—1795 (fabrikstiden) från Fiby med underliggande
gårdar på 8 bouppteckningar med förteckning över kreatursbesättningarna
sammanlagt fått 69 får och 58 g*etter. Bland dessa bouppteckningar
fram-hålles särskilt en av 1769 med 13 får och 35 getter1 från Kvarnberg, medan
en från samma gård 1776 icke enligt H. (III p. 567) upptog några getter.
Man tycker det vara litet egendomligt, att av Fiby-domänens 1,499
tunnland 11 kappland skog gran-naturskogs-kärnans c:a 60 tunnland med deras
1 1 "bouppteckningarna äro getterna specificerade; i siffran 35 ingå bl. a. »7 st. större
Killin gar, 4 st. små Killingar». R. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
