Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt att avbita den ortotropa spiran. I antalet årsringar mellan rothalsen
och spirans bas -— på det ångermanländska materialet 40—50 år — får man
sålunda ett gott skillnadsvärde motsvarande marbuskgränsen.
Den getbetade stamdelens ved blir vresig med årsmantlarna vridna. De
invuxna grenbaserna te sig genom adventivskotten som oregelbundet formade
stolkar och knölar. Sågar man på längden ut sektioner av stammar och
grenar, slå och kasta sig dessa sektioner under torkningen betydligt. På
borrprov erhåller man en svårtydbar bild av under olika vinklar träffade årsringar
och grenbaser.
Den ordinära marbuskens stam är emellertid utan vresighet, späd,
cylindrisk eller svagt tillplattat cylindrisk, och efter omkastningen i
ljusförhållandena inskrives den utan bildande av stambasknöl symmetriskt av de nya
bredare årsringarna.
Den getbetade stamdelen är grov och till omkretsen oregelbunden. Efter
omkastningen in höljes den i den nya näringsregimens årsmantlar, men genom
deras fogande intill den förutvarande oregelbundna vedkroppen får nedre
delen av trädstammen till en tid en ansvällning, klädd av »das liexenbesenartige
Gewirr verdorrter Ästchen als Reminiscens an die sckwergepriifte Jugendzeit»,
som Fånkhauser målande skrivit i Kirchner. Loew, Schroeter 1, 1 p.117
om Schweiz’ » Verbissfichte». — Geete beskriver i Skogen 1915 p. 293 samma
stadium sådant det ter sig hos oss ovan limes norrlandicus: »I stammens
nedre delar bevaras dock genom tiderna minnet av ’krymplingsstadiet’ i form
av täta kvistvarv och oregelbundenheter i årsringarna, varigenom virkets
kvalitet även nedsättes hos rotstocken».
Det omstridda trädet i Fiby har enligt Hesseeman följande historia:
»— 181 årsr. vid brh., de nära stammen tätt sittande, fina grenarna tyda på
att granen i sin ungdom skadats av bete (får eller getter)»; p. 562, fig. 20.
P. 555: »Täta grensamlingar vid basen av en del granar låta sig lättast
förklaras av att området vid denna tid betats av får och getter (se fig. 20).»
Jfr fig. 44 och 45.1
Mina och mina medhjälpares undersökningar senvintern 1936 ge en
annan bild.
1 Mot åldern 200 år vid 1,3 m ö. in., till vilken vi kommit, kunde anföras att MARELD
endast fått 181 år vid denna liöjd (HESSELMANS brösthöjd). Men om man närmare granskar
stammen, finner man, att spåret efter Marelds borrning oeh den bredvidsittande
aluminiumplåten befinna sig 1,5—1,6 m ö. m. Differensen på 10 år kan härigenom lätt förklaras.
Fig. 48. Getbetade granar från Ångermanland, hösten 1935 sända till
Växt-biologiska institutionen för undersökning.
a och b totalbilder av exemplar med ur de basala häxkvastsystemen sig
frigörande huvudskott. På a har kring en sidogren utdifferentierats ett särskilt
häxkvastsystem.
c och d en häxkvast med grenarna avsågade ett stycke från stammen och
denna itu sågad på längden; c fotograferad från ryggsidan, d från insidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
