Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
li 11 jämförelse lian nämnas, att i Norr bagen (Hesselmah 131 p. 543
553), sum betas, insamlades också alldeles god tydeligt 43 plantor av höjden
11 42 cm. Hos ej mindre än 19 anteclcnades baja nettbildni ng ocli andra
reaktioner orsakade av bett, tramp eller i vissa fall genom för betets
upphjälpande gjorda liehugg.
Lövtäkt. och hamling.
Öm lövtäkt och hamling förekommit 1756 1795 i Ii by slcog är enligt
min tanke i ooh för sig av föga vilet Men dä dessa brukningssätt tillmätts
stor betydelse för skogens utveclding, uppt3r jag här- frägan.
Ärkebiskopens högst betydliga skogai- ä K by och dess ni ensal lemman
voio sedan 1726 fridlysta (Serm. Ill p. 15.) Yr återupprepa innebörden härav.
Den som understod sig "der något oläfl. att hugga och äwerka" riskerade
n40 M Surt: vpjteii: Och vid tinget med Dlleräkers härad 1732 förnyades och
förstärktes 1726 års fridlysning med böter- för den, "som hädanefter- fördristar
sig, att r en eller- annor måtto göra åwerkan, fälla eller bortföra gärdsel, Vr-ed,
timmer, näfwer, iäfL eller annat slags vpärke, fär skt eller tort, ifrån Piby och
the öfrige till Ärchieliskops stolen lydande Hemmanens skogai- och utmarker.
lill hwilket Wite, af lie Rilcsdaler jemwäl Äboerne och Landtböndeme göra
sig förfallne, theräst de beträdas, utom nödig hustehofs vf-edbiand, hveartill
ligor och vindfällen af tlrem nyttjas böia, göra fällen af timmer, björke, eller
annat dughgit vrirke, utan att de föirut erhållit Kespective Innehafwarens
lof ooh befallning.ii
Löt> kunde säkerligen ej undvaras i Kvarnbergarnas vinterfoder pä 1700
talet, men kunde huggas på der as ägor i de ej fridlysta hagarm näimaie, med
ett mera lövrikt material samt på betydligt mera tillgängliga platser jfr
den nyssnämnda lagen nr 40 än i gran-naturskogens vildmarker.
Men vi antaga att fabriksfolket och andra obehöriga lyckats årtionden
igenom utan påtalad upptäckt snatta löv medelst björkhamling på skogen och
att de pä 1,499 tunnlmid 11 kappland särskilt koncentrerat sig till de mer
än aländioa 60 tunnland, som uteröra -»ranskoaens kärna i mitt föreslagna
reservat.
Men hnr len professor Hkssemcar igenkänna spåren efter- devma
supponerade 1700-tals-hamling i nutidens björkkronor-’’ Jag, som dock rättmycket
sysselsatt mig med hagmarkens biologi, lan ej se sä långt tillbaka D. v. s.,
om man i begreppet inlägger toppning, vilket dock enligt skoglig terminologi
(jfr Wahicrew, Skogsskötsel p. 343) ej är- alldeles korrekt, har- jag flerstädes
i Sverige t ex. i Bergslager-m träfiat ej blott enstaka utan till grupper
förenade åldriga ljuss talis-björkar-, som en gång, i vissa fall säkerligen på
1700-talet, ha avsågats, varefter bajonettskott skjutit upp under avsågningsstället. *
* ftwarerat av K. &
10—3«CO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
