Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För det första, Kubany-skogen saknar ingalunda spärrvuxenhet. Till
påseende rekommenderas bilderna i W. Schoenichen, Urwaldwildnis in deutsclien
Landen, från Kubany t. ex. fig. 72, vilken, om man bortser från bokarna på
liögra sidan, likaväl kunde ha varit från Fiby. Jfr t. ex. den typiska
spärr-grenigheten på den fallna granjätten i förgrunden.
Det skalle vara ganska intressant att få veta, hurudan granarnas
grenig-het ser ut, om det ej är spärrvuxenhet, på det av H. i Barrskogens
humustäcke, p. 179, sålunda beskrivna Kubany-partiet:
»På en yta mindre än en hektar saknas bok i beståndet; mullagret är
här ersatt av en typisk råhumus. Markbetäckningen utgöres av Hylocomzum
proliferum och Pölytrichum commune, tuvor av Sphagnum samt blåbärsris. Under
den levande markbetäckningen träffas ett ganska mäktigt, tor va rta t förmultnings-
skikt––-och under detta ett mera förmultnat humusämneskikt–––. Det hela
liknade mycket det råhumus täcke, som vi pläga finna i våra gamla
norrländska granskogar. I urskogen på Kubani är mullbildningen knuten till
bokens förekomst; där denna saknas finnes ett råhumustäcke av nordisk typ.»
För kännedomen om, huru den europeiska kontinentens jämförelsevis rena
granurskogar en gång sågo ut, lämna deras ättlingar på de centraleuropeiska
bergskedjorna och deras utlöpare ett oersättligt material. Här växa de ännu
som natur- och urskogar över områden, vilkas vidd t. o. m. imponerade på
den som för en mansålder sedan rest genom något av de norrländska
granlids-komplexen. I Drudes system (Deutschlands Pflanzengeographie) fördela
sig dessa skogar på »Baltisch-hercynischer Nadel- und Laubwald» samt »Obere
hercynische Fichtenwaldformation»; Drude skisserar så fördelningen (p. 318):
»In den deutsclien Mittelgebirgen herrscht iiber den Grenzen der
Buchen-und Tannenwälder eine diistere und monotone Waldbedeckung, welche sich
in ihrem Gewande an den baltisch-hercynischen Wald der unteren Bergregion an-
schliesst.––––Meilenweit erstrecken sich von 600 m Höhe an, zur Allein-
herrschaft von 800—1000 m in den Mittelgebirgen gelangend, diese
dunkel-griinen und nebelfeuchten Fick ten waldungen im Harz, Thiiringer Wald und
Erzgebirge, Riesengebirge und Altvatergebirge, ebenso im Böhmerwalde, und
nach ihrer Erstreckung in diesen Gebirgen fiihrt die Formation den Namen
’kercynisck’ im Sinne Sendtners.»
Det har sitt bestämda intresse att dessa natur skogar, efter vad
litteraturen, bildmaterial och självsyn lärt mig, äro mycket rika på spärrvuxen gran.
I maj 1911 studerade jag granskogarna på Harz, närmast från Broeken
västerut.
Skogens natur är ypperligt skildrad av Schoenichen, 1. c. p. 60:
»Der den Brockengipfel etwa unterhalb der 1000-Meter-Höhenlinie
um-gebende Giirtel von Fichtenwald ist bislang kaum i nennenswertem Grade
forstlich genutzt worden und hat daher im ganzen noch seine urspriingliche
Beschaffenheit bewahrt. Es ist em Wald der Kampfzone, wo Schneedruck,
Sturm und Winterkälte nachhaltig ihren Einfluss iiben.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
