Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och asparna prcc&iiweilf (märk!) företrädas bättre i om gammeltr-äd än granarna,
om ock dasas åldriga representanter Jcnnna, absolut sett vara flera.
S juttonhnndra talets med björk och asp insprängda grannaturskcg miste
såhrnda som arv till nittonhundratalet Itunna lämna sidana bilder, som dan
Li wc le-is kamera visat oss. De unga nutida stam- cch rotuppulagen av björk
och asp ha var for sig stene pivcejifttM utsikt än de oändligt talrikare
gran-prlantoma att överleva de nästa århundradenas orkaner, n. b om det stoia
önskemålet, Dibyskogens reserverande, kan fullföljas.
Till Hesshlkaws kampgrupper, pä vi Dia han lämnat så vaclo-a exempel,
mellan en på platsen äldre björk, som bättre kunnat stå emot stormarna än
oranen, cch yngre sådana, som skjuta upp i densamma, vill jag 1-amna ett
exempel på det av H. mera sällan belagda fallet av att björk sk jutit upp i en
något äldre gran.
Fihy itrantfcqt. 17.1. 1336. 2£ampgrnp;i relativt fii stående i abiegnum
hylccomiosum i närheten av Yråkboytans sydöstra höm. Träden i denna
kamppgrupp äro till antalet 4; 3 granar’ och 1 björk. Björken är yngre än
den grova granen. De äro på en liten yta hopträngda med varandra Tvenne
av granarna hade lidit mycket stark skada i trängseln: dar ena var död på
västsidan, den andra saknade topp. Den tredje däremot var hög och læaftig,
med undantag av att den fått 2 stora sårvalkar av björkstammen, vi liten ä sin
sida fått alldeles lilmande av grunen. Dig. 57.
Lågorna sonr regeneiationsfaktorer.
Dägföryngringen och nékrotiseringsgraderna.
nLågan som vetenskaplig- term i betydelser av på marken eller- sjöbottnen
liggande trädstam har1 skogsbiologien lånat ur allmogesprältet.
Lågans betydelse i naturskegen, närmast natur-granskogen,
uppmärksammades i den botanislia världen egentligen först genom G-öppirirrs slöldringar
och planscher frän Schlesiens cch Böhmens gran-urskogar. Särskilt fäster man
sig vid "ligförywgringen >, ndie Beihenvaclistum n, i dessa sltogar.
Vad Diby teträfiar säger’ Hksselmaw III pr. 557:
"Noggranna undersökningar ha dessutom visat att den för urskogen
(Görpitot-r) liaralcteristiska lågföryngringen lir sällsynt och spelar1 en rent
underordnad roll, den förekommer liksom föryngring vid stubbar’ cch på stenar’
ej mer’ än vanligt i en gammal granskog i mellersta Sverige.u
Under1 avvaktande prå prublicerandet av dessa på noggranna undersökningar
stödda jämförelser, som Hesselhaw asrställt mellan Diby och vanliga gamla
granskogar i mellersta Sverige, har jag, som icke gjort några direkta
räkning-ar härutinnan, endast att anföra, att jag alltid under vandringar i
Dibyskogen finner exempel prå lägföryngring utan att leta därefter.
Men observationer över lågorna och lågföryngringen som regenerations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
