Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(r. SakdukuO- foto 17.’2. 193o.
Fig. 61- Fiby urskog. Skyddskappan i västra delen. Granlåga med
nekrotise-ringsgrad 4. De grenar, som hållit stammen ovan marken, ha alldeles brustit
samman.
Såväl Fiby som Granskär lämna, tyckes det, tack vare att trädstammarna
här endast undantagsvis borttagits, ett rikligt studiematerial med sina
generationer av på varandra liggande stammar, visande alla nekrotiseringsgrader
från de nyfallna stammarna med ännu gröna barr på grenarna fram till en
antydan av en alldeles nedmultnad stam under Hyloeomium-mattan i form av
en svag, förtonande sträng i densamma. Men själva den ledande linjen för
begagnandet av detta material tyckes ju salmas: årtalen för successionen i de
respektive stammarnas nedbrytning. Dock med tvenne undantag.
Det första är stormen den 9 september 1911. Dess verkningar var jag,
som förut framhållits, i tillfälle att rätt snart studera i Fiby. De fällda
stammarna ligga ungefär i N—S, och stam brott på 0,ö—2 meters höjd äro
påfallande vanliga. Ännu i dag kan jag utan svårighet utpeka några stammar
från denna katastrof. Fig. 58.
Det andra är decemberkatastrofen 1931. Frän denna lämnar skogsfallet
på Granskär ett överdödande och invändningsfritt material. Erfarenheterna
härifrån kunde utan vidare överföras till Fiby, varvid det första resultatet
blev, att stormen visserligen lämnat spår efter sig, men försvinnande små mot
vad fallet varit på Granskär, något som man genom Gade—Lueecks
konstaterande av storm-centrets läge och deras iakttagelser i andra delar av
mellersta Uppland kunnat vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
