- Project Runeberg -  Granskär och Fiby urskog /
195

(1936) [MARC] Author: Rutger Sernander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ängen» skulle beteckna »delvis skogbevuxen betesmark». Begreppet »Backar»
tar lian också som jag: »att inom ifrågavarande ’backar’ berg gått i dagen
eller att de varit blockiga eller mycket steniga samt att de i allmänhet varit
beväxta med blandskog, sannolikt med riklig förekomst av en.» I detta fall
torde för Psilander skogen närmast ha tett sig som en 1 öv tnid sb 1 and a d
granskog. Enen var och är riklig i epilakustrinen mot sidvallsängen.

Nr 39 »Backar uti ängen» betyder alltså backar intill ängen, och
lantmätaren har valt detta ord, enär bergbrants-begränsningen mot Fibyåns
sid-vallsäng framträder synnerligen tydligt.

Nr 38 erbjuder en fullständig analogi. »Backar uti Åker Gärden» kallas
det och redovisas som »Skogsbackar», 12 tunnland 8 kappland. Och skog
och intet annat än skog är numret än i dag intill Kvarn bergs nordligaste
gärden. Jfr Sernanders Skrivelse med dess reproduktion av en del av
Psilander—Sahlmans karta, Bil. 9.

8. Jämförelse mellan Granskars och Fiby sociologi och förhistoria.
Jämförelse mellan Granskars- och Fibyskogarnas sociologi.

Om vi nu söka sammanfatta vad Granskär kan lära oss om Fibyskogen,
skulle resultatet ungefär bli detta.

Likvärdig topografi och geologi lämna en naturlig utgångspunkt för en
sådan jämförelse: de storblockiga ändmoränerna och lerfläckarna ge
storm-luckef eno menet i bäg-ge områdena genom sin inverkan på granarnas rotsystem
en särskild pregnans.

Vegetationen, granliden av naturskogsart, förhåller sig på samma sätt.
Eld synes ej, åtminstone under de sista seklerna, ha härjat i någon av de
tvenne granliderna. Det eventuella utvecklingsförloppet utan människans
ingripande efter en sådan katastrof innebär viktiga problem. Allt tyder
emellertid på, att efter en sekulärt sett obetydlig tidrymd granen i brandfältets
blandskog snart skulle återtaga sin forna dominerande roll.

De epilakustrina randpartierna i Fibyskogen med pyramidenarna o. s. v.
ha en viss motsvarighet i de epilitorala kullarna på Granskär med deras
relativt glesa bestånd och dendrologiska märkvärdigheter.

Båda områdena bära urgamla granskogar. Men då Fibys leder sina anor,
och kontinuerliga sådana, till de första granarna i den subboreala
tall-lövskogen, grundlädes Granskärs först långt fram i subatlanticum under 1000-talet,
men då som det geologiskt sett nya skärets ej blott första utan även som
dess hela tiden intill våra dagar enda skogstyp.

Någon särskilt hög ålder för de enskilda träden — dock har Fiby ett
mycket högt tal omkring 200-årsåldern — uppvisar ingen av de båda
granskogarna. På avverkning, om ej i en praktiskt sett betydelselös utsträckning,
beror detta ej. I stället tyckes den mosaikstruktur, som bägge uppvisa, i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srfiby/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free