Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå, om landslcapsenheten såsom sädan tages till utgångspunkt även för andra
provinser i Svealand och Götaland.
Är 1927 avsattes i Småland Norm X vills skog som nationalpark.
Akademien uppdrog åt en känd och erkänd värtsocäolog, lektor It Steiiwek, att
i aliademiens skrifter besloiva densamma Då Stiuiwkk vlid kände Fiby
urskog, bad jag honom göm en jämförelse mellan de tigge områdena, villcen
han meddelade mig- i bi’ev av den 31) januari 1335:
’Undertecknad, som på uppdrag av XV. A. ägnat Hona X vi Ils nation
al-pardt en värtgeografsk undersökning (se X. V. A:s Skrifter i
Naturskydds-ärenden N.r 10 och Sveriges Natur’ 1931!) och som har1 i gott minne sim
besök i ?iby urskog, ber att få som sin bestämda åsilrt uttala, att den senare
såväl till sin granskog som sin hällnrarlistallskog har’ mycket mera av
ur-skogsdrag än den förra’ ’Vad urskogslaraktären hos Norra Xvills
nationalpark anbelangar-, framgår ju av min teslaivning, att densamma ingalunda
är allenarädarrde; ett rätt betydande område utgöres av ungtallskog, som viioeer
upp på ett kalhygge.’
Står’ Norra Xvill-skogen t. o. m. lägre ärr Fiby, kommer akademien i ett
svärt dilemma, di som jag hoppas förslag om vissa nya småländska,
barr-skogsreser’vat skola belrandlas. De nja kanske visa värdefullare
naturskogs-drxrg- än N. X vill-reservatet, slcall då slopandet av detta ifrågasattas, enär det
lan stå i väger för de nya och värdefullare?
.i Xbmmi ttöförslagets siffra ICO i uttalandet ’emellertid har’ sistnämnda
sltcgsomride under de senaste 100 åren varit praktiskt taget orört av
avverkning- står icke i överensstämmelse med Domänstyrelsens, Hj-sgunri.rhr> ocJr
mina, uppgifter’ om trädbeståndens ålder1.
Dornämstyrelsen kallar’ skogerr ’gammal och delvis rötsladad’.
Hessei-maw framhåller med styrka cch gång pä gäng såväl beståndet-.-;
olikåldrighet som att det sedarr 140 är varit oberört av yran. 1 sin sista
stridsskrift Tibyskogerr och dess utvecldingshisboria’ av år’ 1936 säger’ han
p :Jli 7:
’Fabrikens nedläggning (1795) har’ sedermera medfört nya villkor för
skogens utveclding. Befolkningen på Xvarnberg min siades till en
obetydlighet, kreaturens antal avtog, tetet gick småningom tillbaka —
Av allt att döma har’ igerrväzningen försiggått utan några kraftiga ingrepp
med yza Skogerr inom reservatet har1 sålunda fått utveckla sig-
utan några kraftigare ingrepp med yaarr’. Och p. 569 tillägger barr:
’Angående granskogens ålder’ kunde jag då endast stödja mig på sliogstaratorns
uppgifter, vilka i akt väsentligt visat sig riktiga Att. err del granar voro
avsevärt gamla, ansåg jag även i denna skrivelse, då jag antog att err del
granar visade betesskador från beståndets öppna tid.’
I sin slo’ivelse till Konungen refererar han taratorns undersökningar’
sålunda.
’Enligt den av skogstazatorn i Stocklnlm-Gävle distrikt är 1931) verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
