Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställda taxering-en tillhör granskogen inom det som Fiby urskog betecknade
området åldersklasserna VII, VI och IV. Enligt taxatorn är åldersklassen
VII, d. v. s. skog om 120—140 år dominerande, den intager inom den med nr 330
betecknade avdelningen om 10,7G har 80 %, inom avdelningen 332 om 12,17
har 50 %. Inom avdelningen 330 intar åldersklassen IV (61—80 år) 20 % av
arealen, inom 332 åldersklassen VI (101—120 år) 50 %. Taxatorns
undersökningar visa, att vi inom det omtalade området ha ett större parti äldre skog
med insprängda arealer om c:a 80 och 120 år.’
Jägmästare Hans Olsson, som av mig anmodats att göra en
kompletterande undersökning, skriver (Sernander, Skrivelse p. 13): ’Räknar man med
de träd, som äro äldre än 1754, vilken siffra professor Sernander särskilt
önskar utredd, erhåller man inom t. ex. avdelning- 7, områdets betydelsefullaste
och största granbestånd, ej mindre än 30 träd pr liar (5,1 % av stamantalet).’
Han räknar för nr 7 ej mindre än 7 åldersklasser.
Såväl Hesselman som jag få sålunda ett mycket olikåldrigt bestånd med
synnerligen höga procenter av träd äldre än 100 år, samt att beståndet varit
så gott som oberört av avverkning betydligt mer än 100 år.
3. Kommittén föreslår: ’Gränserna böra dock lämpligast uppdragas i
överensstämmelse med vederbörande revirförvaltares förslag.’ Jag måste ä
Uppsala Universitets, Växtbiologuska Institutionens och mina egna vägnar
vördsamt anhålla, att akademien icke antager detta ödesdigra förslag.
Det stöder sig tydligen på att professor Hesselman deklarerat (H.,
Fiby-skogen, p. 528—529): ’Den av revirförvaltaren föreslagna gränsen är klar och
naturlig, medan den k lantmäterikartan —–––––-föreslagna varken följer skill-
nader i bestånd eller topografi, varför den, då den ännu icke är utmärkt, är
mycket svår att följa i terrängen.’ Det bör dä förklaras, varför ej mitt
förslag i O och S, varom det här närmast är frågan, följer olikheter i bestånd
och topografi.
Först måste påpekas, att hela revirförvaltarens utvidgning med undantag
av ett åstrandsparti är trivialskog, vilken endast kan inkorporeras som en ej
behövlig skyddskappa.
I O finnes ett mycket fult rektangulärt inliak. Detta beror på att
Fiby-arrendatorn för sitt ingående på reservatsforslaget på det bestämdaste yrkade
att få disponera en liten i detta inliak inramad mosse för torvströtäkt.
Jag-vet ej, om kommittén eller herr Hesselman underhandlat med
Fiby-arren-datorn om hans nuvarande fordringar, innan de nu gått in för utvidgningen.
I söder har jag hållit mig på ett aktningsfullt avstånd från Fibyån, enär
jag fruktade en uppdämning av Kvarnbergsfallet med ett översvämnings
område in i reservatet, och att få in det största partiet av Hesselmans provyta 1,
vilket parti han utan vidare tagit som en del av mitt reservatförslag, roade
mig ej, då vi här närmast lia en hagmarksskog.
Skulle nu akademien godtaga sin kommittés förslag, och släppte
Domän-styrelsen hela det utvidgade reservatet till det svenska naturskyddet, innebär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
