- Project Runeberg -  Grundlinier till Anthropologien /
6

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

I vexten framträder lifvet ännu såsom blott enhet eller
kraft, i de motsatta yttringarna af adpreJiension och
secre-tion (i mångfaldiga modificationer) i förhållande till det
oorganiska; i de animaliskt lefvande varelserna åter såsom
enhet i bestämningar hos kraften sjelf — hvaraf fri rörelse i
rummet är den yttre företeelsen.

Anm. Dock är äfven h&r skilnaden blott relativ, och vexten
företer yttringar, som ftro analoga med det animaliska lifvets eller Öfvergå
i s&dana.

§ 4. De animaliskt lefvande varelserna i vidsträckt
bemärkelse äro: a) animaliskt lefvande eller djur i inskränkt
bemärkelse (oskäliga djur): i hvilka kraften såsom
förnimmande och begärande eller viljande framträder endast i
förhållande till det yttre: kroppen och dess affectioner, såsom
blott kännande (sensitiv) och insünct — själ i lägre
bemärkelse, anima, vrør; — den animaliskt lefvande varelsen
alltså såsom ett helt af andliga bestämningar (som ega sin
verklighet) i omedelbart förhållande till ett annat:
förnimmelser af detta och på detsamma rigtade actus volendi; b)
menskligt lefvande eller förnuftiga (i vidsträckt| bemärkelse)
varelser: i hvilka samma kraft framträder såsom sådan i
förhållande till sig sjelf: sina egna perceptioner och viljanden
och sig såsom deras enhet, d. ä. såsom medvetet förnimmande
och fritt verksam — själ i högre bemärkelse eller ande,
animus, vovg; — den förnuftiga varelsen alltså såsom
(medveten och 8jelfbestämd) enhet eller subject i och för en
mångfald af (i sig) rent andliga bestämningar — i förhållande till
hvilka det kroppsliga är och vetes såsom blott förutsättning
eller medel, — sig sjelf i sin bestämdhet förnimmande och
bestämmande.

Hos djuret är hvaije förnimmelses och begärs innehåll
— det förnumna och begärda — en bestämning hos kroppen
eller hvaije psychisk bestämning eger tillika sitt omedelbara
uttryck såsom en physisk: hvarje sensation’ eller drift är den
psychiska sidan af en kroppslig affection eller rörelse; hos
den förnuftiga åter är innehållet af hvarje perception och
vilja omedelbart sjelfva perception och viljande samt dermed
ock den förnimmande och viljande i de förra — ett
förnimmande och förnimmande af detta och af sig (såsom enhet) i
detsamma (reflexion i vidsträckt bemärkelse), ett viljande,
som fattas såsom den viljandes: bestämdt af inre grund d.ä.
fritt, eller, i dess yttre företeelse, en handling, hvarvid då
ock den förnimmande och handlande vet sig såsom sådan:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/srgranthro/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free