- Project Runeberg -  Grundlinier till Anthropologien /
7

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

skiljer sig såsom enhet och princip för sina bestämningar
frän dessa.

Anm. 1. Förnuftig kallas menniskan här i vidsträckt bemärkelse:
såvida de nämnda bestämningarne tillhöra förnuftet och endast såsom
förnuftiga ega fullständig actualitet; — ehuru medvetandet och friheten
hos den verkliga menniskan kan framtr&da såsom sinnliga eller
förnuftiga i egentlig och inskrSnkt bemärkelse.

Anm. 2. Hvarje lägre grad af lif ingår tillika i den högre och
qvarblir när denna utvecklar sig. Menniskan är således ett kropps-,
själs- och andeartacU väsen.

"CAP. 3.

Ön Meiiisbais natir ©ch väsen i allmänhet.

§ 1. Menniskan är ett ändligt d. ä. inskränkt eller
relativt ofullkomligt medvetande och fritt verksamt väsende;
eller: ett sinnligt-fömuftigt väsen.

Anm. Sinnligt tages här såsom relativt motsatt mot förnuftigt,
eller = inskränkt, blott med särskildt afseende på det sätt, hvarpå
inskränktheten framträder såsom correlat till förnuftigheten.

§ 2. De bestämningar (attributer) hos menniskan, som
omedelbart följa ur denna definition, — d. v. s. hvilkas
nöd-ledighet a) ådagalägges blott genom analys af definitionen,
samt hvilka derföre ock b) hvardera ntgöra menniskan sjelf
sedd blott från en viss sida och alltså återfinnas i alla
hennes specielare bestämningar eller proprieteter — äro 1) att
hon ntgör i reel bemärkelse ett och såsom sådant ett
substantiell eller ursprungligt och sjelfständigt, samt ett
andligt eller enkelt — ej i rummet varande — och ett evigt
eller oföränderligt — ej i tiden varande — väsen = henne
tillkomma attributerna red enhet eller substantialitet,
andlighet och evighet eller oföränderlighet.

Mom. 1. Deraf att menniskan är ett väsen förklaras:

a) i anseende till kroppen

a) hvad man kallat dess formda enhet, d. ä. dess
delars homogeneitet: quantitativ ändring a qualitativ
meta-morphos; qualitativ och quantitativ bestämdhet beroende af
kroppen i det hela; delarnes öfvergång i hvarandra; affection
af en del b af det hela o. s. v.

ß) dess reda enhet eller att den är något mer än
delarne; bestämmande och bildande dem såsom organer för
det hela: menniskan formaliter en, oagtadt materialier
ständigt en annan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/srgranthro/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free