Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
ning**: dermed synonymt — a potiori fit denominatio (hos Kant =
omedveten varseblifning).
2) subjective = i sitt förhållande till subjectet eller
såsom dess bestämningar sedda
a) uttrycka de sinnliga känslorna och utgöra indice på
kroppens naturenliga — eller -vidriga — tillstånd i dess
relation till annat — verkligheten i rum och tid — och utgöra
sålunda en gifven ledning för subjectets verksamhet till dess
sjelfbibehållelse i sin bestämda tillvaro (det för kroppen
nyttiga och skadliga) = framträda, practisJct, såsom instinct;
Ånm. Dennas säkerhet — ingen abstraction eller val.
b) sammanfattningen af känslor (sinnliga och förnuftiga)
eller subjectet i totaliteten af sin bestämdhet såsom kännande
är dess "natur’ (= det ofritt gifna), "det medfödda"
(omedelbart närvarande), eller (practiskt) dess "naturelV (i
motsats mot character) eller "hjerta" (sinnesstämning,
sinnesart); ra. e. o. menniskan i sin gifna individualitet —
sinnliga och förnuftiga.
Anm. Såsom naturbestämningar = på en gång physiska och
psychiska sinnliga, — men ej noetiska eller förnuftiga, — bestämningar
hos hvarje menniska, — hvilka af friheten kunna modifieras, men ej
ändras, — särskiljer man
a) temperamenter (xgaats af physiska krafter, af Galenus, med hans
physiologiska åsigter bestämda och benämnda): olika dispositioner, på en
gång physiskt och till vissa känslostämningar: choleriskt (practiskt, och
våldsamt); sanguiniskt (känsligt, och ytligt); melancholiskt (djupsinnigt,
och grubblande); phlegmatiskt (lugnt, och trögt); — vanligast två eller
tre i förening, med relativ öfvervigt.
ß) (naturligt) anlag eller fallenhet (ingenium i vidsträckt
bemärkelse): menniskans naturliga rigtning (potentia) på en viss art af
verksamhet; antingen sinne för något =s i uppfattning; talent == formell
färdighet; eller snille (geni) = förmåga af orginalitet i production (i de
båda sednare actuela först genom öfning). — Idiosyncrasi: en
egendomlig form af sinne för något, negativt eller positivt: apathi, antipathi,
eller sympathi.
y) det physiognomiska och cranioskopiska uttrycket: habitns hos
menniskokroppen och dess verksamhet i det bela, samt specielt
hufvudskålens och hjernans bildning, såvida de indicera psychiska tendenser,
anlag och förmögenheter (i det hela ovedersägligt — "intryck" af en
person; om ock förvändt att ur isolerade momenter vilja bestämma
isolerade själsegenskaper, samt hysteron-proteron att göra det physiska till
grund för det psychiska).
<f) könsmotsatsen — samma polaritet inom slägtet, som inom den
kroppsliga verlden i allmänhet: — större bestämdhet i hvarje själskrafts
framträdande och egendomliga verksamhet, eller större samverkan mellan
alla i hvarje moment; större activ eller passiv energi.
e) nationalitet, race, stam: modificationer i temperament och
fallenhet — egendomlig naturlig bestämdhet — hos större eller mindre
afdelningar af slägtet;
hvartill komma de naturliga formerna för successionen och
periodiciteten af det physiska lifvets utveckling samt derigenom för
själsverksamhetens framträdande i tiden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
