- Project Runeberg -  Grundlinier till Anthropologien /
41

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

4) viljan aciualiseras (liksom begär) genom
determina-twn: öfvergång till begär och drift.

Ånn. Praetitk klokhet är en högre grad i säkerheten rid
beräkningen af det (i hvarje fall) nyttiga = medlens motsvarighet mot
ändamålet.

5) på viljans ståndpunct eger menniskan charader: fri
eller sjelfbestämd och constant rigtning i sitt handlande;
ehuru ej ännu god: viljan är, såsom a) sinnlig, egoistisk och
i sina sträfvanden mått- eller gränslös (intet sinnligt är i sig
ett högsta), och först såsom viljande menniskan i egentlig
bemärkelse ond; ß) men dock formelt vilkor för högre
utveckling till det goda (jfr Cap. 8 § 2 N:o 3 c, Anm. 2).

6) hvarje sinnligt viljande kan öfvergå till passion: ett
generaliseradt, till exclusivt herrskande öfvergånget och ha-*
bituelt sinnligt begär.

Anm. Passioner a) kunna endast på viljans ståndpnnct finnas; 6)
betingas till sin uppkomst af samverkan af naturligt anlag, tillfälle till
tillfredsställande och vana; c) delas s&som de sinnliga maximerna (af hvilka
hvarje kan bli passion): i theoretiska, »sthetiska(till vällust i alla former,
sinnlig kärlek och hat, fåfänga etc.) och egentligtpraetiska, som åter äro:
den negativa efter oberoende, girighet, herrsk- och ärelystnad; d) skiljas
från affeet eller sinnesrörelse — som är en sådan stegring af känslan,
att derigenom själens öfriga förmögenheter i sin verksamhet paralyseras,
och kan uppstå vid hvarje fnnction, samt häfves genom bibehållande
eller återkallande af reflexionen, — såsom a) bestämning hos känslan och
hos viljan; ß) ögonblicklig och perdurerande; y) paralysering af förstånd
och frihet och: skärper och stärker båda i förhållande till det bestämda
föremålet, ehuru upphäfvande eller förvillande dem t det hela (detta
föremåls värde i förhållande till andra: jfr Cap. 6 § 5 N:o 3 Anm. 3, 2,
c): hinderlig för förståndet och för friheten.



CAP. 10.

Ön menniskans praetiska verksamhet såsom förnuftig.

§ 1. Utvecklingsformerna af denna äro desamma, som
af de sinnliga, med samma modificationer, som bero af
syftemålets olikhet till innehållet (jfr Cap. 8’§ 1). Således:
lso förnuftsinsünct eller — jemte den närmast högre
formen — kärlek (till det goda): bestämd af känsla.

1) med medvetande om sin verksamhet och dess syfte
såsom ett annat än det sinnliga, men ej om ett hvarföre,
utan blott att: en tendens eller behof (fruktan, hopp, o. s. v.);
hvarvid den förnuftiga känslans egentligen märkbara skilnad
från sinnliga består i dess högre grad af nödgande: uttryck
af en hela menniskans harmoni eller disharmoni*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srgranthro/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free