- Project Runeberg -  Grundlinier till Anthropologien /
44

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

b) religiositet (enlighet med religionen == det bestämmande,
bindande), sedd i förhållande till det absoluta förnuftet, Gud.

Anm. Hvaraf inses: att

a) sedlighet eller osedlighet (att vara god eller ond) tillhör viljan
och beror af dess beskaffenhet — ej af den yttre gerningen (jfr Cap. 4
$ 3, b);

ß) utgör, såsom den practisba menniskans best&mdhet, enhet af vilja
(god charader) och instinct (kärlek): l&os och nà&os;

y) religiositet ej till innehållet är annat eller skildt från sedlighet;
båda: menniskans förnuftiga verksamhet, hänförd antingen på dess
caasa proxima & specialis eller samma <fc universalis;

cf) religiositeten omfattar äfven ett theoretiskt och ett æsthetiskt
element , men beror och bedömes främst efter det practiska (jfr Cap. 4
§ 3 A lim. Anm. 4)

i) utgör alltid ett personligt förhållande till Gud: (jfr Cap. 3 § 3
N:o 3, Mom. 2, b).

3) menniskans sedlighet såsom habitael rigtning hos
viljan är dygd (motsats: last); såsom i hvarje sin yttring
af lagen bestämd (i sig nödvändig), pligt (motsatsen: synd),
— samt såsom dervid för andra helig eller nödvändigt
respektabel, i förhållande till dem rättighet; — såsom
menniskans actuela bestämdhet, opus morale eller sedlig lycka
(lycksalighet eller — i sin fulländning tänkt — salighet).

§ 5. Såsom practiskt förnuftig (sedlig och religiös) är
menniskan — med mer eller mindre klar medvetenhet och
egentlighet i formen — reelt fri eller sjelfständig.

1) frihet är sjelfständighet, negativt och relativt
be-tragtad, derföre

a) i rent negativ mening (frihet från något, oberoende):
frånvaro af bestämdhet;

b) i relativt positiv (frihet öfver eller i anseende till
något, val): möjlighet att efter något bestämma sig.

2) den beror på eller består i practisk abstraction och
reflexion i förhållande till sina bestämningar, och inträder i
någon mån så fort dessa finnas i någon mån actuela;

3) den upphäfves ej genom menniskans nödvändiga
bestämningar — är ej förmåga af det omöjliga, utan af det
möjliga; — ej heller genom lagenlighet ("moralisk
nödvändighet1’) i handlandet (är ej libertas indifferenta s. æquilibrii;
dess motsats ej nödvändighet, utan tvång).

4) den framträder såsom

a) formell: val inom sinnliga, möjliga motiver, —
eller ock mellan dessa och det förnuftiga, frihet in abstracto
d. ä. öfvergång till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/srgranthro/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free