Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
b) logiken är formell vetenskap eller formell: är lära
om formerna och lagarne för a) tänkandet och ß) dermed
ock för all sann och nödvändig kunskap, — ej om innehållet.
Anm. Häri logikens a) skilnad från logik % reel bemärkelse:
me-taphysik; ß) förhållande till den menskliga kunskapen: såsom läran om
dess formela, — men ej dess materiela — sanning; och till andra
vetenskaper: såsom alla utgörande använd logik; y) hvadan den utgör ett
Canon för (förvärfvan’de och egande af) sann och nödvändig kunskap och
får betydelse af ett Organon (i form el t hänseende) i förhållande till
vetenskaperna; d) betydelse såsom lära om tänkandets "naturlagar1’, den
sanna kunskapens "normallagar’1. ’
3) logikens "nytta* — eller practiska betydelse — är a)
icke, att gifva förstånd (ingen vetenskap producerar sitt
object), eller lära att tänka ("naturlig logik’*); ß) men att,
utgörande ett tänkande af tänkandet, gifva visshet (eller
vetande) om att (i hvarje fall) ega vetånde eller formelf
cri-terium och måttstock för pröfning, critik samt upptäckande
och rättande af fel i uppfattning. 1
4) till sin form är logiken en demonstrativ vetenskap:
som ur en, såsom otvifvelaktig erkänd, princip bevisar eller
härleder sina öfriga satser (såsom följder, användning af den
förra).
Ånm. 1. Sjelfva principen utgör i och för Jogiken ett, medelst
analys af tänkandet vunnet, sjelfklart factum, ehuruväl den han bevisas
i metaphysiken’; — hvaraf logikens ställning till philosophien: s&som te)
en secundär del af denna; ß) en formell inledning eller en del af dess
propædevtik.
Anm. 2. Logiken bevisar tänkandets lagar och former enligt oqh
med dessa: apparent cirkel, som dock löses genom fullständig
öfverensstämmelse mellan båda.
§ 2. På tänkandet eller förståndet såsom verksamt är
inre enhet i och för en mångfald af successivt verkliga
bestämningar, har logiken att betragta detsamma 1) såsom
bestämmande enhet och princip: läran om tankelagarne eller
principia cogitationis; 2) i mångfalden af lagbestämda
/ør-mer eller yttringar (formelt betragtade), nemligen aj hvfflca
de äro, såsom, hvardera, en — bestämd ell$r viss, fran andra
slags förnimmelser distinct: — läran om begrepp; b) deras
successiva förverkligande i sina bestämningar, såsom,
hvardera, innefattande ett momenternàs förhållande till enheten,
omedelbart: läran om logiska omdömen; c) eller medelhårt
— medelst deras förhållande till hvarandra: — om
slutled-ningame; d) såsom verkliga i en flerhet af bestämningar,
såsom, hvardera, ett helt: systematik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
