Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
följd och deriemte criterium: förändring «= tillvaro m^d
.andra (olika, flera eller färre) bestämningar. ’ ä
3) (relativt) allmänna feller ger^erela: hvartjierø ëphefi
^ljer det idsptiska i en flerhet af momenter (föreställningar,
ting), eller: bestämningar (prædicater.) ett enskildt» e]
sjelfva ett sådant ("tanketing").
Anm. 1. Skälet härtill- har anthropologien att angifva; i logiken
blott det formela: att endast en sådan förnimmelse är till såsom
verklig eller inre enhet (jfr Cap. 2, § 3, 3 a) — i ting eller föreställningar
såsom blott sådana är denna = rummet och tiden (justa och post).
Anm. 2. I förhållande till den tänkande verksam heten = att de
äro abstracU*.
Anm. 3. Klart a) hvarföre är förberedelse till och medel
Är begreppets utveckling, men ß) ej är detta: endast såsom klätt och
tydligt; y) ej nödvändigt flera ting, men alltid flera momenter.
Anm. 4. Af nödvändighet och generalitet i*förening följer
allmängiltighet.
4) såvida begripande är føinskap, så begrepp: om det
väsendtliga eller väsendet (i formell bem.) d. ä. det
nödvändigt varande i tingen (hvad man med det menar) = det
begripna.
§ 2. Begrepp utvecklas (ar varseblifnipg och
föreställningar eller ting) medelst a) logisk abstraction: öfvergång
frän det många eller ett concretare till ett enklare (ett
moment i tinget, föreställningen); och
b) logisk determination: öfvergång från det abstractare
(det först begripna) till det concretare (begreppets successiva
uppfattning i dess bestämningar, i logiskt sammanhang mecf
den eller de förut begripna) — \ förening.
Anm. i. Vanligen har man sagt, att begreppen utvecklas genom
attentio % medvetenhet vid .uppfattningen, comparatio/— som är
underlättande, men ej nödvändig, — reflexio^ = den logiska
abstractio-nen, abstractio, = den negativa sidan af den förra, och synthesis, den
logiska determinationep.
Anm. 2. Det sagda = att förståndet är diseurHvt, ej intuitivt.
§ 3. Med begrepps bestämningar (kännetecken, notà,
determinationes) menäs de begrepp (aötqs cogitandi), som
tfinkas i och vid * ett annat, genom hvilka det it detta, -eller
den mångfald, hvaraf begreppet är den bestämda enhèten.
: 1) hvarje begrepp är .= tänkandet i en viss yttring,
certo modo existente s. agente: denna modus =
bestämningarne, dock så, att begreppet är enheten, ej blott auraraatfaf
bestämningar.
. 2) begreppsbestämning^ indelas i a) inre eller absolufa
och yttre eller relativa: begreppets vara och de8sförhå,llap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
