Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
den; b) ursprungliga (primitivæ s. constitutivæ): de först
begripna (sjelfkiara), och härledda, (secundariæ): ar de förra
begripna; e) communes och propriæ, som dock för begrepp
blott har relativ betydelse = generiska och specifika; a)
positiva och negativa: hvad det är, och gränsorna för dess
bestämbarhet.
Anm. 1. a) begrepps bestämningar äro alltid nödvändiga eller,
objec-tire, väsendtliga; deremot indelas tings bestämningar i väsendtliga; som
icke kunna blifva andra eller ändras, utan att tinget upphör att vara
detta (= dess begreppsbestämningar), ocb atväsendtliga: hvilkas
vexling väl innebär tingets förändring, men ej dess upphörande;
b) correlata bestämningar samt, genom dessa eller såsom af dem
bestämda, begrepp äro t in skr. bem. sådana relativa, som ej ntan
hvarandra kunna tänkas (reeiproka); i vidstrrre bem. de, som från samma
synpunct — d ä. med afseende på en och samma allmännare
gemensamma bestämning — uttrycka motsats mellan tvä begrepp;
e) categorier: egentligen = bestämningar, prædicater; men ranligen:
de allmännaste s&dana;
d) negativa bestämningar äro o) relativa; ß) corollarier af de positiva;
y) abstractare än hvarje sidan; ef) tänkbara såsom bestämningar då de
eller sjelfva refererandet betragtas formelt såsom tankeact, hvarigenom
det, till hvilket de refereras, fOr medvetandet blir bestämdt.
Anm. 2. öfversigt (enligt äldre Logici) af tings bestämningar: A)
eonstanta: prædieamenta (väsendtliga): a) essentialia (constitutivæ s.
primitiva) — hvilkas enhet är ess en tia sensu strietissimo; b) aUributa
(es-sentialia eonsecutiva) — härledda ur de förra och derföre äfven nödvän-
-diga: a) propria (proprietates essentiales)t egenskaper sensu strietissimo:
— ur alla essentialia; ß) communia — ur några; B) som kunna vara
borta eller olika: prædicabiUa, rno di (acddentia, tillfälliga): a) interni
eller modi sensu strietissimo, bestämningar, som äro möjliga ur essen tia;
b) relationes = dependens af annat. — Eller ock: A) Essentia; B)
Af-fecHones: a) attributa, b) modi.
Anm. 3. Af nämnda slag, på begrepp använda: essentialia
(hvilkas sammanfattning är essentia formalis): ursprungliga eller sjelfkiara
och constitutiva; aUributa: omedelbart ur de fOrra härledda, hvardera en
sida af essentia; proprietates s. modi: tom medelst attributa ur
essentia följa.
§ 4. Såsom ett visst eller bestämdt (en mödas
eogi-tandi) och relativt generelt har hvarje begrepp
innehåll (eompUxus)\ sammanfattningen af de begrepp,
som tänkas i ett annat (dess positiva bestämningar, genom
hvilka det är ett visst, detta);
omfång (ambitus): af begrepp eller föreställningar — ting,
— i hvilka det sjelft tänkes (såsom bestämning, som det
under sig, dess sphær).
1) hvarje moment af innehållet vinnes genom analys
eller logisk abstraction: är abstraktare än begreppet sjelft;
alla dess momenter bilda ett sammanhängande helt, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
