Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
a) positiva eller affirvnativa: i hvilka sammanhanget
jakas eller förhållandet sättes såsom positivt;
b) negativa eller privativa: i hvilka det nekas eller
förhållandet sättes såsom negativt
Anm. 1. Det negativa omdömet är a) i tänkandets successiva
at-veckling, försök att (i och med prædicatet) begripa subjectet, men
uttrycker detta såsom misslyckadt; ß) i och för sig sedt, följd af positiva
(jfr. Cap. 3 § 3 anm. 1, d).
Anm. 2. Limitativa eller oändliga omdömen: i hvilka negationen
t skulle vara fästad vid prædicatet, — men a) formelt ingen skilnad; ß)
negationen alltid fästad vid prædicatet (nemligen tåsom sådant); orsaken
till namnet?
§ 4. vidare Qvantitet: omfattningen af förhållandet: till
huru stor del af subjectet (dess omfång); delas i
a) universela: om alla delar = det hela; b)
particu-lära: om några, en del af omfånget.
’ Anm. 1. a) Såvida omfånget icke tänkes vid tänkande af subjectet,
blifva i sjelfva verket alla verkligen logiska affirinativa omdömen {om det subj.)
universela; hvaremot ß) de particulära vid tänkandets successiva
utveckling förbereda (både i negativ och positiv form) eller inductivt leda till
subjektets begrepp.
Anm. 2. Häraf betydelsen af betecknade och obetecknade omdömen
(rättare: satser) samt reglorna vid de sednare: alla affirmativa:
universela; alla negativa: i och för sig (formelt logiskt) ock, men i
användning (objective, såsom kunskap): pårticulära.
Anm. 3. Derjemte Singulära omdömen: om ett: men bli a)
logiskt (eller formelt) ej särskild art (begreppet kommer aldrig till det
in-dividuela), utan ß) antingen = particulärt (och då likgiltigt om species
existerar i ett, eller flera exemplar); eller ock = universelt (om bestämningen
blott om ett är tänkbar). ’
Anm. 4. Genom förening af qualitet och quantitet 4 slag:
Asserit A% negat E% sed universaliter ambo,
Asserit /, negat O, sed particulariter ambo.
§ 5. Relation: sättet af prædicatets refererande: i
hu-rudant% hvilket slags förhållande; delas i:
a) categorisha: i hvilka prædicatet fattas såsom en
bestämning åt subjectet, d. ä. detta såsom sådant i inskr. och
egentlig bem. — eller subjectet i en sin • bestämning
begri-pes, till sitt innehåll i något afseende bestämmes, —
enklaste uttryck af omdömets betydelse och ändamål;
b) hypothetiska: i hvilka prædicatet fattas såsom följd
af subjectet såsom grund, eller förhållandet är det af
nöd-vändigt sammanhang eller logisk consequens mellan båda:
a) samma slag af begreppsförhållande, som vid det
categoriska (äfven der S och P ej rätt och slätt, utan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
