- Project Runeberg -  Grundlinier till Logiken /
21

(1870) [MARC] Author: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

hvarandra medelst bådas förhållande till ett tredje (genom
hvilken ett begrepp — föreställning, ting — i något
afseende bestämmes genom tänkandet af dess förhållande till ett
eller flera andra medelst bådas förhållande till ett tredje).

1) slutledningens betydelse och ändamål äro desamma,
som det logiska omdömets: se Cap. 4 § 1 N:o 1, endast
att detta ändamål här vinnes medelst tänkande af tvenne
begrepps förhållande till ett tredje; — hvadan ock resultatet
af en slutledning är ett logiskt omdöme.

Anm. 1. Slutledning kan derföre bestämmas såsom ett förmedladt
omdöme eller: härledande af ett omdöme nr två eller flera andra.

Anm. 2. Deraf klart, att slutande ej yttring af någon annan, eller
en högre förmåga (förnuft), än begripande och dömande (förstånd).

2) i hvarje slutledning ingå alltid tre begrepp, termer
(termini, oqo>):

a) terminus minor, subjectet, (S): det begrepp
(föreställning, ting), som genom sitt förhållande till ett annat
skall i något afseende bestämmas;

b) ’term. major, prædicatet (P): det begrepp, som skall
tänkas i förhållande till S, såsom i något afseende
bestämmande;

c) term. medius (M): det begrepp (den bestämning hos
S), genom hvars förhållande till S och P bådas förhållande
till hvarandra skall tänkas.

Anm. Häraf anledningen till benämningame: S och P i
slutsatsen, ’samt det förmedlande.

3) likaledes består hvarje slutledning af tre omdömen,
begreppsförhållanden:

a) propositio major (propositio, öfversats): som
innefattar (eller utsäger) förhållandet mellan M och P; —
allmän regel;

b) prop. minor (assumtio, undersats): mellan S. och
M; — subsumtion derunder af ett (relativt) enskildt;

c) prop. conclusa, conclusio (slutsats): mellan S och
P; — det enskildas bestämmande i enlighet med den allmänna
regeln.

Anm. 1. De två förra: propp, præmissæ (præmisser): grund; den
sista: slut, slutsats: resultat.

Anm. 2. I anförda ordning; enligt tänkandets eller bevisningens
utveckling från abstractare till concretare, deremot från objeetiv kunskaps
synpunct eller med afseende på syftemålet vid slutledningen, S
utgångs-punct och præmisserna i motsatt ordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/srgrlogik/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free