Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Cap 1, § 1, 2, a med Cap. 3, § 1, 1 & 2) sedt från
ob-jectiv synpunct; vetenskap är ett sammanhängande och —
inom sig, i anseende till sitt object — relativt fullständigt
vetande.
2) a) vetenskapens innehåll är de begrepp (logiska
omdömen) om dess föremål, — det (varande eller verkliga),
om hvilket den är vetande, — hvilka såsom ett
sammanhängande och relativt fullständigt eller ett helt ega
systematisk form eller utgöra ett system, och hvilket innehåll
först sålunda, i och med denna form, blir vetenskap;
b) hvaraf förhållandet mellan vetenskap och system i
logisk bemärkelse: det sednare är den förra, formelt fattad,
och vetenskapen eller systemet sålunda: det i sina
bestämningar fullständigt actuela — såsom ett helt betragtade —
begreppet (om dess föremål) (jfr. C. 1, § 2, 2, d).
3) de formela fordringarne eller bestämningarne vid
system eller vetenskap äro:
a) enhet: något i alla dess momenter gemensamt, som
-med afseende på vetenskapens utveckling eller
systematiseringen utgör dess princip eller grundsats: det begrepp eller
sats, ur hvilken de öfriga i vetenskapen (formaliter) inses,
bevisas eller följa; objective bestämd: begreppet om
vetenskapens föremål in abstracto (eller dettas definition); —
hvarigenom vetenskap skiljes från ett aggregat: strödda
insigter om olika, och ett rhapsodiskt vetande: om samma
föremål.
Principen måste alltså:
a) inom den vetenskapen vara utan förutsättning
(medelst logisk abstraction vunnen, jfr. C. 3, § 2): sjelfklart
eller ock i en annan vetenskap bevisad;
ß) återfinnas (omedelbart eller medelbart) i alla
mo-menterna eller utgöra (den formela) grunden till de öfriga
begreppens eller satsernas logiska giltighet eller visshet.
Anm. Principen fir formål- eller fcevtsntngrjgrund, ej rtaZgrund:
jfr. C. 2, § 3, 4. Anm. 1.
b) mångfald af momenter: i hvilka enheten ingår
såsom väsendtlig bestämning; eller, med afseende på
vetenskapens utveckling, de begrepp eller följdsatser, som, vunna
medelst successiv och ordnad logisk determination i
förhållande till grundsatsen eller begripna ur denna, utgöra
när-märe (till sin logiska giltighet) härledda bestämningar hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
