Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
3) definitioner delas i: a) nominaldefiniüoner (ej att
förblanda med verbaldefinitioner): definitioner medelst vissa
väsendtliga, ehuru möjligen secundära, bestämningar
(attri-buta eller ofullständiga essentialia, jfr. C. 3, § 3, J\/l 2,
Anm. 2) d. ä. så abstract, att med definitionen ej
fullständigt insigt är gifven om definiti möjlighet eller om dess
giltighet i och för tänkandet (dess logiska réalitet); samt b)
realdefinitioner: medelst uppfattning (och angifvande) af
definiti väsen (essentialia) — dermed af dess logiska giltighet;
— de förra såsom förberedelser för de sednare och
utgångs-puncter.
Ånm. 1. Skilnaden emellan verbal- och nominaldefinition, äfvensom
denna och realdefinition (jfr. N:o 2 Anm.) relativ; klart, att af hvarje
definiendum, från olika synpuncter, flera nominaldefinitioner kunna gifvas.
Anm. 2. Man har ock skilt mellan analytisk och synthetisk eller
genetisk definition: alltsom den angåfve de bestämningar, som finnas i
definiendum, eller, i och med sammanfattningen af sådana, tillika visade
dess uppkomst; men de sednare äro icke säkert eller egentligen definitioner
(i geometrien har man ansett alla analytiska vara nominal- och endast
de genetiska vara realdefinitioner, emedan man förblandat begreppet med
construction i rummet).
§ 4. Vidare: logisk indelning, division: uppfattning
(och angifvande) af de arter, som begripas under ett
begrepp; — af momenterna i dess omfång, logiskt ordnade
(såsom vilkor eller medel för logisk öfversigt af mångfalden
och fortgående determination från enheten).
1) vid hvarje division förutsättes eller i densamma
ingår: a) det som skall indelas, dividendum: det begrepp hvars
omfång skall bestämmas; b) indelningslemmarne, membra
dividentia eller divisionis: momenterna af det sistnämnda;
c) indelningsgrund, fundamentum divisionis: den allmännare
bestämning hos dividendum, med afseende å hvars närmare
bestämdhet (i särskilda momenter af omfånget) divisionen
sker — synpuncten vid denna; divisionen är ett disjunctivt
omdöme, i hvilket det förstnämnda är subject, de i andra
rummet nämnda, prædicater (jfr. C. 4, § 5).
2) reglorna för hvarje division äro: a) den skall vara
adæquat: uttömma dividendi omfång från den gifna
synpuncten, — motsats: för vid: om något intages, som ej är
spe-cies åt det genus, eller för trång: om ej alla species
upptagas: jfr. Cap. 4, § 5 c, ß (säkraste sättet, åtminstone
præli-minärt, är dichotomier med contradictoriskt motsatta
membra så länge delning är möjlig: jfr. C. 2, § 4); b) att
membra divisionis äro disjunct-coordinerade (correlata: jfr. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
