Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
2) a) den allmänna, regeln vid bevis är, att fundamenta
skola ega bevisningssätt (hervus pr obandi), d. v. s. leda
till insigt om demonstrandi nödvändighet;
b) deraf specielare reglor: a) principen skall vara
o-tvifvelagtigt viss: den genom beviset vunna vissheten om
de-monstrandum är jemnt upp så stor, som vissheten om
principen ; ß) de särskilda momenterna (satserna) i beviset skola
till hvarandra stå i förhållande af grund och följd: i
beviset eger hvarje sednare sin giltighet eller bringas till insigt
nr den föregående; y) och ega conünuitet: beviset vinnes
just genom det logiska sammanhanget mellan principen och
demon8trandum; d) beviset skall vara adæquat: bevisa hvad
som skulle bevisas, ej annat.
Anm. Fel yid bevis äro sålunda: a) petitio prinoipii: utgående
från oviss grund (error principalis eller nqåjov xpsvàos: om man utgår
från en falsk princip); ß) circulus in demonstrando (dialell) eller
hyste-ron-proteron: om något moment eller sats i beviset förekommer, som (blott
med andra ord) utgör, eller för sin giltighet förutsätter (sjelf behöfver
bevisas ur) demonstrandum; y) saltus s. hiatus in demonstrando: se
ofvan y); d) mutatio s. ignoratio elenchi s. quæstionis (ijSQotyTqns*
biißa-CtS sic àXXoyévos); om beviset är Jör trångt: ej bevisar prædicatets
giltighet om hela subjectet, eller för vidt: dess giltighet äfven om mer,
der det (ur andra skäl) ej gäller och sålunda (per consequ. ad
subalter-nantem) visar sig falskt: qui nimis probat, nihil probat, eller något
annat än demonstrandum (förfelande af punctum quæstionis); — jfr. C. 5,
§ 1, 4, b, a, Anm..
3) bevis indelas, med afseende på princip och fortgång i:
a) inductiva (analytiska, regressiva): som ur det
specielare (factiska, mångfalden, momenterna af omfånget af
subjectet i den sats, som skall bevisas) såsom (med hänsyn
till någon viss bestämning) bekant eller omedelbart giltigt
visar det generelare, eller, vid systemets utveckling, enheten
eller principen för sjelfva systemet (jfr. § 2);
o) dervid det förstnämnda är princip för att finna eller
i dess giltighet såsom princip visa det, ur hvilket vid
systematiseringen det enskildare logiskt härledes;
ß) sjelfva bevisningen, — der den ej utgör blott en
slutledning från hela omfånget, en fullständig induction, sålunda
en slutledning enligt 3:dje figuren jemte en consequentia ad
æquipollentem, — består i att, under förutsättning af
demonstrandum såsom hypothetiskt = problematiskt giltigt, derur
medelst tillhjelp af erkändt giltiga eller särskildt bevisade
satser) utveckla en slutkedja, hvars sista slutsats utgör eller
omedelbart hänvisar på en i sig giltig eller förut bevisad
sats: något oberoende af slutkedjan visst, — eller m. a. o.
Sätta det ponerade i logiskt sammanhang med ett otvifvel-
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
