Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
agtigt visst eller förut begripet och nödvändigt, hvarmedelst
det förra sjelft, genom ömvändning af slutkedjan (med sista
slutsatsen till princip) får samma form;
Anm. Härvid kan demonstrandum vara assertoriskt visst, och
uppgiften blir då att förvandla det till nödvändigt = begrepp (finna
bevil-ningsgrunder); eller ock problematiskt (en hypothes), hvarvid bevisningens
resnltat tillika blir, att pröfva dess giltighet = visa det s&som antingen
orimligt (om slutkedjan leder till en slutsats, som strider mot giltiga
satser), eller ock såsom nödvändigt (i motsatt fall, = förvandla det
till apodictiskt).
b) deductiva (synthetiskay progressiva): som ur det
allmännare (begreppet, enheten, innehållet i subjectet af den
sats, som skall bevisas) visar giltigheten af det concretare,
mångfalden — och sålunda utgör sjelfva systematiseringen;
a) principen är dervid det allmännare, hvarur det
enskildare skall i logisk ordning härledas;
ß) sjelfva bevisningen (eller deductionen) består i att
uppvisa (i dess begreppsbestämningar visa) demonstrandum
såsom enheten af sina betingningar (eller såsom producten,
i och för tänkandet, af dessa).
4) bevis indelas, med afseende pä bevisningssätt i:
a) directa eller positiva: som ur principen visa
nödvändigheten af demonstrandum;
b) indirecta, apogogiska eller negativa: som bevisa
omöjligheten af demonstrandi contradictoriska motsats
(de-ductio in absurdum)% hvaraf per consequentiazn ad
contra-dictoriam följer nödvändigheten af demonstrandum.
Anm. 1. Det apogogiska beviset i sjelfva verket = ett analytiskt
med hypothes af demonstrandi contradictoriska motsats.
Anm. 2. Fördelen vid contr overser af negativt bevis är
ådagaläggande att och hnru motståndaren har orätt, derjemte vigtigt vid regress
till vetenskapliga principer, som ej positivt nr annat kunna härledas;
▼id positiv framställning af direct: att det ger fullständigare insigt
om demonstrandi grunder; jemförda med hvarandra visar det directa
beviset hvarföre demonstrandum är giltigt (affirmativa bevisningsgrunder);
det indirecta, hvarföre det ej kan vara ogiltigt (negativa grunder); det
inductiva, att det måste vara giltigt — ej kan vara ogiltigt — (ej
hvarföre).
Anm. 3. Dessutom har man delat bevis i: argumenta ad rem {,xai’
dltj&iHXv) och ad hominem (eller e concessis, xcct’ &vd-Q(onov), samt de
sednare i: ad vereeundiam, ad ignorantiam och ad hominem eller e
eoneessis i inskränkt bemärkelse: alltsom bevisningsgrunderna äro
nödvändiga satser = begrepp, eller opinioner; men detta = skilnad mellan
bevis och sken af sådana, endast de första medföra insigt, de sednare tro.
Anm. 4. a) Såsom förberedelse för vetenskapligt bevis eller
slutledning, eller i stället för sådana, der verkligt nödvändig princip
(allmän öfversats) ej står att finna, tjena sannolikhetsbevis = som ej göra
demonstrandum visst (leda till begrepp), men sannolikt d. ä. snarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
