Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ZOJA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själva, svepte sig i en osynlighetsmantel och
sålde dyrt vart ord till andra.
En djup ovilja grep Schekarasin så snart
han måste tänka på detta. Herregud, det var
ju inte det att deras hopplöshet stötte honom,
han hade själv i det närmaste förlorat tron
på en lycklig räddning ur denna
fruktansvärda virvelstorm som berövat dem allt,
ja själva marken de stått på. Deras tystnad
var det som kränkte honom, deras själviska
inbundenhet, som reste en kylig mur mellan
dem och honom. Tala ville han, tala med
andra människor som slungats ut i samma
fördömelse, diskutera möjligheterna, dissekera
underrättelserna, kritisera vidtagna
åtgärder, prisa de berömvärda, klandra de
tveksamma och hudflänga de motspänstiga —
men framför allt tala! Av sin hustru ansåg
han sig inte kunna begära mycket i den vägen;
det föreföll honom på något vis självfallet
att Olga Jevgrafovnas hela intresse slukades
av omsorgen om allt det ymniga, vissnande
kött som dolde sig under hennes lösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
