Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ZOJA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krumelurer, maskinsats tryckt på dåligt
papper — ja! — men de samlade sig, förtätades
till bilder och syner, brinnande i exotisk prakt.
En bild, en syn var där framom andra, som
hon åter och åter lät stiga fram på nytt: den
lilla annamitiska prinsessan, som på kvällen
smyger sig till den uslaste av alla
hamnstadens opiumhålor för att där på en smutsig
brits bland opiumrökens violetta slingor
återfinna drömmarna om sin härskarätts flydda
glans. Vita barbarer tränga in och bryta
tystnaden med sitt druckna skrål, fräcka
främlingshänder vidröra henne, fara lystet
prövande över hennes späda bröst; den lilla
prinsessan hör dem inte, ser dem inte,
känner dem inte. För hennes själ står hennes
lands och hennes anors lysande forntid i okränkt
härlighet, hennes sinne är fyllt till bräddarna
av österlandets tidlösa, djupa ro och av dess
tusenåriga skönhetsdrömmar.
— Zoja!
Rösten var Olga Jevgrafovnas. Tonfallet
vittnade om brådska eller sinnesrörelse, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
