Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Louise Hellings händer småklappade den
knarrande korgstolens armstöd i darrande
indignation. Det ryckte kring hennes
munvinklar och gråten var inte långt borta.
— Vad Constance är — — vad Constance
är — — vad Constance är gemen! kom det till
slut som en trubbig pil från den hårt spända
bågen.
Faster Constance skrockade belåtet.
Hennes dag var en enda oavbruten skärmytsling
med tant Louise, och hon inhöstade
regelbundet en rad av segerkransar. De voro henne
numera lika nödvändiga för en framgångsrik
digestion som lilla ronden runt parken efter
middagen. Det gick ett ordstäv på
Santaniemi att hennes enda motion för övrigt
bestod i att stundom hoppa över soppan.
— Jag undrar, sade farbror Theodor
eftersinnande, — jag undrar om det vore min
plikt att tala med Henrik och försöka förmå
honom att göra sina huvudstadsresor litet
mindre ofta. Var sak har sin tid. Jag tycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
