Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan, men att jag till varje pris
måste hålla det hemligt! Och
när de andra skockade sig omkring mig för
att se vad jag hittat, knöt jag min hand så
att naglarna borrade sig in i köttet och skrek
så att det hördes ända in i förmaket: Ingen
får se vad jag fick! Där blev ett stort
kolorum, de bad och hotade mig och kallade mig
viktig, men medan Fabian och Henrik svängde
sina knytnävar under näsan på mig och
Dagmar med sin gälla röst skrek »Kuckumaffe,
kuckumaffe», som var ett dräpande skällsord,
stod jag där med sammanbitna tänder och
tänkte: de får döda mig, men aldrig öppnar
jag min hand. Det gjorde jag heller inte,
fast det föreföll mig både sannolikt och av
världsordningen berättigat att de dödade mig
eller ådömde mig något förfärligt straff. Och
det underliga har skett att jag fortfarande
tycker mig gå med handen knuten kring ett
tomrum som ingen bör få se.
— Utom jag? sade Veronica sakta.
— Utom du. Du kan gärna få veta att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
