Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människa, det är annat än att paddla uppför
ån och vända vid kvarnbron.
— Vänder du alltid där? frågade Veronica
småleende, med en del av sitt hjärta på
fiendens sida.
— Ja, medgav Jacob Casimir sanningsenligt
och skamset.
Fabian hade riktigt kommit i tagen.
— När jag var pojke och road av
barnsligheter, sade han, då brukade jag ofta fara
uppför ån, men jag vände ta mig tusan inte
vid kvarnbron. Det är ju där det nya och
roliga börjar.
— Ja, sade Veronica, färden lär vara
ännu vackrare längre fram, det har du väl
hört. Frestar det dig inte att veta att ån
mynnar ut i en sjö, att den sjön står i
förbindelse med en annan sjö, att man därifrån
kan komma vidare och vidare, hur långt som
helst?
Jacob Casimir tog det mycket allvarsamt.
— Jag har ofta tänkt på det. Naturligtvis
ligger det någonting särdeles tjusande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
