Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det. Här går jag i min magra skog och där på
andra sidan gärdesgården lyser det grönt av
saftig havre. Om jag inte vågar ta språnget
över hindret så är jag ingen riktig häst utan
en förbaskad åsna. — Ja, god natt, Fabian,
vi ses kanske inte mer i kväll.
Han gick ner till sin kanot, nöjd med sig
själv, nöjd med sina repliker, bevarande i
sinnet ett darrande skimmer av sagda och
osagda ord från stunderna före Fabian. Dock
var en lätt oro honom inte alldeles främmande.
Han hade lämnat fältet fritt i tillitsfull
förtröstan på — vad då? Vad är visst i denna
värld? På sköra trådar hänga våra öden, en
vindpust kan vara nog, en varm
sommarnattsfläkt.
Men tvivlen veko ifrån honom i samma
stund kanoten gled ut över det mörknande
vattnet. Silverpärlor droppade från
paddelårans blad, det sorlade dämpat och svagt
under förens vassa egg när kopparspegeln
klövs. Ljusa drömmar svärmade likt måsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
