Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, rökrummet var faktiskt tomt. De
som inte dansade eller sågo på dansen hade
låtit locka sig ut på terrassen eller ner i
trädgården, där fullmånen i förbund med
vattenspegeln bjöd på ett sötaktigt
düsseldorflandskap.
Jacob Casimir byggde sig en bekväm
plats bland sidenkuddarna på den låga
divanen och slöt ögonen för några sekunder.
Och han öppnade dem åter med en liten suck
av tillfredsställelse.
Här var det bättre, alldeles avgjort bättre.
Stjärnorna och halvmånarna i den arabiska
kopparlampan silade ner ett dämpat ljus.
Hornmusiken och de många upprymda
rösterna där ute miste en smula av sin
överväldigande brutalitet. Här fanns ingen som
kunde ställa några anspråk på honom och
inte heller någon som kunde inbilla sig ha
skyldigheten att underhålla honom med
älskvärdheter. Han kunde se utan att själv bli
sedd; han kunde hålla utkik efter Veronica
och avvakta det lämpliga ögonblicket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
