Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappa utrymmet i samma stuga. Och
likväl hade det gått som det gått. Mari förstod
knappt själv hur det kommit sig, men
närmast hängde det väl ihop så här: när Ida och
Sigrid efter många om och men fått sin vilja
fram och kommit i tjänst som husor hos fina
herrskaper i Helsingfors, då blev det redan
litet tomt och ovant på Prinsas; och när
sedan olyckan riktigt var framme med båda
händerna och lät Albin gå med i ki iget på de
rödas sida för att aldrig återvända, då hade
Fredrik och än mer hon själv fått en sådan
knäck att de inte kunde vägra Ernfred
någonting. Han var ju den sista de hade kvar, den
sista av fyra. Flickorna skrevo visserligen till
jul och påsk, men i de breven stod det bara
om parader och teatrar med levande bilder,
aldrig ett ord om hemkomst eller
hemlängtan. Nej, då var det annat med Ernfred; han
hade ingen lust för städer och resor och ett
oroligt liv, han ville stanna på Prinsas och
hjälpa till med snickararbetet tills det blev
hans tur att stå för det ensam. För resten hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
