Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förslag, ruskade Mari allt bestämdare på
huvudet. Ty vad förmådde all jordens
doktorer och professorer mot den sot hon hemligt
höll på att duka under för: Albins oro och
förtvivlan.
Det var inte ofta hon träffade honom nu
för tiden, och fastän hennes dag var en enda
längtan efter honom, gruvade hon sig
likväl för de korta stunderna av samvaro. Ty
för varje dag som gick förvandlades hans sinne
allt mer mot mjukhet, självuppgivelse och
ånger — eller kanske snarare ångest, det var
svårt att veta vilket. Allt oftare talade han
om att frivilligt gå till länsman.
Mari hade längesen uppgivit sin ängsligt
avvaktande hållning. Hon frågade inte längre
om hon hade rätt att ställa sig mellan Albin
och hans straff, eller rent av mellan Albin och
hans vaknande samvete, om det nu förhöll sig
så. Hon besvor honom öppet och med alla
ord som tycktes henne tjänliga att fortfarande
hålla sig dold och uppbjuda all sin förmåga för
att gäcka samhällets möjliga efterspaningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
