Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
11
medelst kalkering en kopia, hvilken sedermera förtydligades med tillhjelp af den på
platsen utförda blyertsteckningen. Om man blott iakttager, att fotografien genom rätt
inställning blir korrekt, erhålles genom detta förfaringssätt en ännu trognare afbildning än
man genom att direkt afteckna monumentet kan åstadkomma. Dertill är arbetet mycket
lättare. Alla teckningar hafva, såsom ofvan är antydt, blifvit vid förnyade försök
reviderade och rättade.
När af förlorade runstenar två eller flere äldre teckningar finnas, har jag användt
den, som jag förmodat riktigast återgifva inskriften. När jag hemtat en teckning från
Rhezelius, har jag icke alltid tagit konceptets teckning, utan stundom den, som
förekommer i utskriften. Det tyckes, på grund af hvad jag förut (s. 4) nämnt om Rhezelii sätt
att kopiera sina egna teckningar, som 0111 jag alltid borde hafva användt teckningarna i
konceptet. När jag likväl stundom kopierat utskriftens teckningar, har det berott derpå,
att dessa senare äro större och tydligare.
Vid forskningar i den icke tryckta literaturen har det varit en svårighet, att intet
af denna literatur fins i Lund, utan på andra orter, förnämligast i Stockholm. En del af
denna literatur har jag genomgått der den finnes, men en stor del har jag kunnat
undersöka här, i det vederbörande myndigheter tillåtit, att handskrifterna blifvit hitsända, för
att begagnas på härvarande universitetsbibliotek. Särskildt står jag i tacksamhetsskuld
till bibliotekarien H. Wieselgren, som alltid med största beredvillighet besvarat mina frågor
och skyndsamt låtit hitsända hvad jag önskat begagna här i Lund.1
Vid textens utarbetande har bemödandet i främsta rummet gått ut på att
noggrant beskrifva monumenten och särskildt inskrifterna, på det läsaren icke måtte stanna i
villrådighet om hvad som verkligen blifvit läst och iakttaget. I fråga om inskrifternas
tydning har deremot korthet eftersträfvats, och jag har icke inlåtit mig på lingvistiska
och runologiska undersökningar, såvida de icke varit nödvändiga för en riktig
uppfattning och tydning af inskrifterna.
Vid inskrifternas transliteration har den metod blifvit följd, som redan i
hufvudsak brukades af Liljegren och adopterats af Bråte och Bugge i afhandlingen om
run-verserna.2 I likhet med sistnämnda författare använder jag fetstil. Runorna
K H i MM) R P ! * + (H) U (O). H (*) 11 (1) B T V (.)
translitereras alltså sålunda: fuþork:hnias:tbllTlR. Ingen hänsyn tages
härvid till ljudvärdet eller till variationer i formen. Os-runan t. ex. translitereras alltid med
0, oberoende af hvilken form och betydelse runan har i inskriften. — Stungna runor
translitereras sålunda: † e, |>\ U, Y g, † (I.3
Vid den fonetiska transskriptionen har jag användt följande tecken: a q b d ö e f
g gli h i k l m noprRstp u 10 y q æ ø æi au øy. — Vokallängd utmärkes
sålunda: à, é, i etc. — Skilnad göres mellan e, urgerm. e, och ce, i-omljud af a; q är
1 Från k. Biblioteket i Stockholm har jag haft till låns samtliga Bures och Rhezelii manuskript rörande
runor, några band af Peringskölds samlingar, tlilfelings dagböcker m. m., från Kalmar Stiftsbibliotek Frigelii
samlingar, från Uppsala ett par manuskript.
2 Antiqvarisk tidskrift för Sverige, X, se s. 14.
3 De af Rhezelius upptecknade mycket unga inskrifterna i Runstens kyrka och kyrkobok samt Löts kyrka
hafva delvis helt andra runformer än de ofvan angifna. Do här meddelade reglerna för transliteration och
trans-skription gälla icke för dessa tre inskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
