Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Karlevi, Vickleby sn (Pl. I-III) - 2. Algutsrums kyrka (Pl. IV. Nr 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. ALGUTSRUMS KYRKA.
37
Alla bokstäfverna ilro kraftigt inhuggna på den blir ganska släta ytan. I raden till
höger hafva de vexlande höjd; de längsta (I) äro öfver 8 cm höga; den minsta (o) har
en höjd af blott 5 cm. Man läser:
–NINONI •1
Slutet är utmärkt genom ett litet halft kors. Emellertid är denna rad nu icke
fullständig, utan början har förlorats genom den skada, som denna sida af stenen lidit.
Att N icke varit den första bokstafven, finner man deraf, att i kanten af skadan, der
den affallna flisan varit tunn, 3 V2 cm framför N lemning finnes af ännu en bokstaf,
bestående i ett kort fragment af ett streck.
I raden till venster läses E H, hvarefter ett litet kors följer. Om framför E funnits
bokstäfver, kan nu icke afgöras.
Hvad denna inskrift kan betyda, känner jag icke. Den fans på stenen 1634 (se
Rhezelii teckning ofvan sid. 16); af bokstäfvernas form förmodar jag, att den blifvit
inhuggen redan under en tidig del af medeltiden.
2. Algutsrums kyrka.
Pl. IV. Nr 2.
Literatur: L. 1324, B. 1076. — Rhezelius, Monvmenta Bunica in Olandia, konceptet 27 = utskriften
22. — Ahlqvist, Olands Historia ocli Beskrifning, II, 2, s. 209. — S. Bugge, Antiqvarisk Tidskrift för
Sverige, X, s. 121. — E. Bråte, Upsalastudier, tillegnade S. Bugge, Upsala 1892, s. 8.
I Algutsrum fans fordom en runsten, som är känd genom afbildningar hos Rhezelius
och Bautil. Den senare teckningen är signerad ined Hadorphs och Törnevalls initialer.
Vi återgifva här pl. IV, fig. 2 den teckning, som förekommer i Utskriften af Rhezelii
monumenta, der den har nr 22.
Enligt Rhezelius låg stenen år 1634 som golfsten vid dopfunten i vestra ändan af
Algutsrums kyrka; och den fans här eller någon annanstädes i kyrkan ända till år 1822,
då den enligt Ahlqvist, a. arb. s. 209, vid kyrkans ombyggnad blef förstörd.
Rhezelius uppgifver — i full öfverensstämmelse med måtten i Bautil — stenens
höjd till 11 qvarter (163 cm), bredden vid nedre kanten till 53A qvarter (85 cm), vid
öfre kanten till o 1/s qv. (81 cm). Stenens yta var, enligt Rhezelius, ojemn och inskriften
otydlig (»synes illa»). Detta senare framgår också af lians teckning och transkription af
inskriften: nästan alla runorna vid venstra kanten och de flesta vid öfre kanten betecknas
1 Dessa bokstäfver kunna ock läsas i motsatt rigtning. Det är bokstäfverna i den andra raden, som
äro bestämmande för den rigtning, i hvilken denna rad skall läsas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
