Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ÖLANDS RUNINSKRIFTER.
Söderbergs läsning, fullständigad efter B. 1054, ger följande inskrift:
Yttre slingan: * +nk * k+y+t * W * h+khl - rulhth * ht+i+ "
6 10 15 20 25 30
ÞI++ x -HniA x n+ * ^Þhix x o K+i]^ni rit * +t*b*+t+ - - *i-mw
35 40 45 50 55 co 65 70 75
inre slingan: KWhi • [nyi+wninmiwmBh
80 85 90 95 100 105 110 115 120 125
Translitteration: olafR * auk * kamal * auk * saksi * raistu * stain * þina * aftiR *
5 10 15 20 25 30 35 40
un x faþur * sin [« kai]Rui lit * at - bonta * sin * hiarsuk || kublþsi • fiaRun olafR hifnti [at
45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
miom]u ati un hiar halfan bli
105 110 115 120 125
Runorna 44—48 faþur och 111—116 iunhia stå på det 1884 hittade fragmentet,
49—51 sin med föregående kors och 108—110 uat på det 1886 funna.
Runorna 71—77 hiarsuk äro alldeles säkra, h har korta kännestreck, det vänstra
öfre är borta tillika med öfre stafven; de öfriga runorna äro alldeles otvetydiga, fast
mellersta strecket på S är något oklart. Något motsvarande ord finnes eljest icke
uppvisadt; jag förmodar, att det är ett adv. med betydelsen »här», bildadt af det hérsi ’här’,
som på Ars-stenen i Jutland, Wirnmer, Danske runemindesmærker I, n:r 10, är ristadt
hirsi och så tydt af Bugge, Tidskr. for Phil. og l’œd. VII, s. 250. Ordet torde vara
bildadt efter mönstret af den fsv. motsvarigheten till isl. hizug ’där’, hvaraf blott en
yngre form fsv. liitzig ’där’ förekommer i litteraturen.
Det synes tydligt, att hifnti är pret. liæfndi af hæfna ’hämnas’, fsv. hæmna, vid
hvilket verb den, för hvars skull hämnd tages, betecknas med gen. eller som här ack.
Unn. Ordet fiaR, gen. sg. af fæ ’gods’, synes böra fattas som ett binamn Féaii-Unn
’Rike-Unn’. Genom at miomu betecknas platsen för hämnden, troligen en smsg med ordet ’ö’.
Möjligen är att läsa at momil, då på teckningen i B. 1054 runan i synes stå väl trångt
och kanske föranledts af en fåra. Man kunde kanske tänka på ön Mon, ö. om Osel, estn.
Muliumaa, Muhho, Mohumaa. Rhezelius har både i koncept och utskrift at mo-ku.
Hilfeling hifnt n mualun • hiar. Inskriftens slut från och med Féan-Unn synes mig
utgöra tvänne värspar. I det första värsparet kan ju allitteration äga rum mellan OlafR
och liæfndi, då allitteration förekommer mellan vokal och begynnande h-, men möjligt
synes ock, att tillnamnet Féan-Unn är begagnadt i värsen just för att vinna allitteration
med ortnamnet, som sålunda kanske börjat på F-.
Transkription: Olaf it auk Gamall auk Saksi ræistu stæin þænna œftÍR Unn faöur
sinn, GæÍRvi lét at bonda sinn hiarsug kumbl pæssi,
FèaR-Unn OlafR
liæfndi at miomu;
åtti Unn liiar
halfan by.
öfversättning: Olof och Gammal och Saxe reste denna sten efter Unn, sin fader.
Geirvi lät efter sin make här (göra) denna minnesvård. För Rike-Unn hämnades Olof
vid miomil; Unn ägde här halfva byn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
