- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
9

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10. LILLA GKEBY, ASKEBY SN, BANKEKINDS HD.

9

tillhöra ormslingorna, som här afbryta runristningen. Där ofvan återupptages ristningen
med t, af hvilket den högra bistafven är säker, den vänstra däremot icke. Sammanhanget
fordrar ordet Stin, i hvilket alltså bokstäfverna t och i skulle råkat byta plats. Jag anser

därför, att man bör läsa: . . lit rista stin [)isa eftir asu mo|iur sin(a), d. ä.....lät resa

denna sten efter sin moder Asa.

De inre ormslingorna hafva en mycket konstrik flätning, påminnande om Kagastenen
(österg. Fornm.-för. tidskr. I, s. 18).»

Anm. Till Aska hd hör kanske ock fyndorten för den guldbrakteat med runinskrift, som O. Montelius,
Forn-vännen 1900, s. 148, visar vara präglad med samma stamp som Vadstena-brakteatcu, ehuru man sedan skurit
bort så mycket av kanten runt omkring, att endast obetydliga rester av runorna nu synas. Fyndorten är ej
närmare känd, men den lär vara hittad i närheten av den från Motala norrut gående järnvägslinjen och köpt
vid Mariedam i Närke, helt nära gränsen till Östergötland. Under sådana förhållanden torde den i runverket
lämpligast behandlas tillsammans med Vadstena-brakteaten.

10. Lilla Greby, Askeby sn, Bankekinds hd.
Pl. III. Fig. 1.

Litteratur: L. 1130; W. 69; Ransakning 1G67; Broocman, Beskr. öfver Östergötland 2, s. 241; P. A.
Säve, ATS, 2, s. 84; C. F. Nordenskjöld, ÖFT I, s. 41, Reseber. 1871, s. 82, teckn.; E. lhrfors, Ostrog. sacra,
s. 34, teckn.

Den äldsta underrättelsen om runstenen i Ransakning 1667 lyder: »Uthe om kyrkian
och på fältet, geradh öster för kyrkian, wid eth waad och rinnande bäck brede wijdh
wägen een manshöög steen rijtat med runeskrift omkullfallen, hwars bookstäfwer äro
Vetustate et freqventi pedum calcatione helt oblitererade och fornöthe.»

Broocman uppgiver, att runstenen står vid en bäck från sjön Flären. Stenen har åter
fallit omkull och upprepade gånger blivit rest dels av kronobefallningsman Bergius, dels
genom föranstaltande av P. A. Säve 1862, dels på kgl. vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens bekostnad efter mitt besök 1888.

Runstenen är nu rest på en backe i en hage ovanför vadet vid torpet Vadet.

Höjden ovan jord är på runsidan 1,37 m, bredden nedtill 66 cm, på mitten 70 cm, nära
toppen 57 cm. Bredden av de två yttre slingorna är 9—11 cm, av mittslingan 18—20 cm.
Tjockleken över toppen är 38 cm, sidorna gå ut i smalare eggar. Ämnet är grå gneis.

Inskriften, som delvis är ytterst svårläst, börjar i den yttersta slingan och slutar i
den innersta.

Yttre slingan. Det första något så när tydliga i yttre slingan är ordet ’läto’ 44 cm
nedifrån. Framför detta ord har ett namn funnits, som tyckes ha bestått av åtminstone
fem runor. R. 1—2 kunna ej bestämt angivas, inen det ser nästan ut som om 1 vore f,
och namnet kunde då vara fluki, då 3 — 4 äro lik och 5, varav blott en svag fåra är synlig,
möjligen är i.

2—111410. Östergötlandt runinskrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free