Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLIV
ÖSTERGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.
Ordet ’läto’ är ristat litll; I är fullt klart och rätt djupt; i kunde visserligen tänkas
vara U, men att fatta det som i är vida rimligare; t har en djup stav och någorlunda
tydligt kännestreck. Runorna lit gå icke upp till slinglinien på grund av en upphöjning
i stenen. Ordets sista runa II är synlig vid övre slinglinien, varifrån staven kan följas G cm
och kännestrecket 5 cm nedåt. Om skiljetecken funnits därefter, kan ej fastställas.
Uti risa är staven till r någorlunda djup, kännestrecket grunt; på i är nedre hälften
klar, övre en fåra; S är djupt blott 2,5 cm nedifrån och 1 cm av stavens topp; av a är
Va cm nedtill tydlig, det övriga synligt som fåror. Ett par djupa punkter efter ordet
kunna uppfattas soin ett kolon.
I Stin äro av S nedre staven och mellanstrecket bäst synliga men blott såsom fåror;
på t synes övre hälften av staven rätt väl, men kännestrecken äro föga utpräglade, på in
är stavarnes övre tredjedel någorlunda djup. På kolon därefter är i synnerhet nedre
punkten tydlig.
Ordet |]isa är tydligt, men något kännestreck kan icke ses på a till höger. Den nedre
punkten av det följande kolon är antaglig.
Prep. »efter» kan blott läsas aifR; på a är kännestrecket tydligt, staven möjlig; runan
står framför en uppifrån utgående avsats, på vars mitt övre hälften av i är ristad,
den nedre spåras; fr stå till höger om denna avsats, rätt tydliga. Efter aifR finnes
intet kolon, men det ser ut, som om detta blivit felaktigt satt efter S i det följande
ordet skärf.
Efter skärf står ett ganska tydligt kolon; S är fullt tydligt; på k är staven tydlig,
och t. h. synes möjlighet att antaga kännestreck till k; a är möjligt men blott staven
fullt klar; på f synas kännestrecken rätt väl.
Det följande ordet innehåller fyra runor med tydliga stavar, av vilka de sista
någorlunda säkert kunna läsas ta. Att tänka på ordet böta förbjudes av verbet litu i det
föregående. Troligen har man att läsa f: rita ’frände’, i det f i skärf är ordets första runa,
ehuru skild från det övriga liksom första runan i det föregående namnet, som alltså varit
s:kar Skær, se Lundgren Personnamn.
I det följande sin är si fullt tydligt, ävensom staven på n, vars kännestreck är helt
kort t. v. Något utpräglat kolon finnes icke efter sin.
Det följande synes under skynket rätt väl vara ku|); runorna kil äro upptill matta,
|) fullt klar. De två återstående runorna äro sannolikt an; den förra runan kan ock lätt
tagas för h eller n, den senare n tyckes rätt tydlig.
Mellanslingan. I början av mellanslingan är ristningen högst otydlig, varför det är
hopplöst att där börja undersökningen. 90 cm uppifrån stenens topp står ett tydligt
kolon, som följes av ett lika tydligt auk; kännestreeket till a är dock något gropigt.
Detta auk följes ock av ett grunt kolon.
Detta auk förenar två namn, som utgöra subjekt till det fullt tydliga litu, som, följt
av en punkt, står vid slingans krök nedåt.
Det första namnet kan, som nyss nämndes, icke läsas. Första runan torde vara S, de
två sista ki, men de mellanstående äro tvivelaktiga. Då runan före ki har tycke av r,
har kanske namnet varit Starke, som Lundgren antager ingå i ortnamnet, Starkaryp,
niöjl. Starkeryd, Hagshult sn, Sm. SD II, 487 (1307). Det andras första led, omedelbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
