- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
38

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

ÖSTERGÖTLANDS RUNtNSKRtPTËR. i

Ög. 35 Fornåsa fanns intet tillfälle att använda d. Bure, Sveorum Runæ s. 254, vill i
sin text under teckningen läsa pater med stunget B och binderuna av er.

Den stungna runan g brukas blott i ligr, alltså som tecken lör g-ljud, liksom Ög. 35
i guj), gævi. Som tecken för det frikativa fsv. gli användes uti inskriften h uti kiløh, fsv.
Gilløgh, Lundgren Personnamn, liksom i Ög. 35 ra})borh[a]r. Sin vanliga betydelse h
har h-runan uti ehr ’här’. . Men dessutom brukas h i den för denna inskrift egendomliga

x-v —v o o

betydelsen av medljudande i uti bi|lhum biÖium, S : hal sial, shallum sialum, i vilken
betydelse Ög. 35 brukar i, e uti sial (3 gg.), bi|ieom. På h i s[h]allum saknas ena
tvärstrecket, så att teckningen visar men Bures teckning har %.

Vilken betydelse h har uti aih i nastatum beror på tolkningen av denna rungrupp, som
uppenbarligen utgöres av prep. ä och namnet på Broddes gård. J. Bure, Mon.
Sveo-Goth. hactenus exsculpta nr 47, läser: i ihikstatum, i Sveorum Runæ s. 254 U : hikstatum.

Uti Skeppsås sn eller omnejd finnes intet ortnamn, som passar till läsningen i B. 912.
Om däremot Bures läsning antages vara tillnärmelsevis riktig, med Y k för Y m,
överensstämmer därmed ortnamnet Himstad, vilken gård ligger 2,5 km väster om Skeppsås kyrka.
Bures läsning är alltså att rätta till iihimstatum. Troligen har ristaren även i detta namn
låtit de fyra första runorna byta plats två och två såsom i ehr för hær, så att man skall
läsa i himistatum, varigenom man får ett ortnamn med mansnamnet isl. Heimir som första led,
såsom Hemysbyrghum SD. II, 116 (1291), Hiinmelsberga, Torpa sn, Södm.; Hemeslum SI). III,
593 (1323)’, Hemmesta, Värmdö sn, Uppl.; SD. IV, 113 (1329; Hæmistum 286), Häinsta,
Boglösa sn, Uppl.; Hemisby SD. ns I, 545 (1406), Hemmingsby, Vifolka hd, Ög.

Uti allum synes a i B. 912 ha formen 1, eljes H, liksom n V, t 1.

Uti kristn[ü]m är uti B. 912 O ofullständigt, har utseendet K Bure har som dock
icke heller kan vara rätt, då + uti kiløh betyder 0. Emellertid har runan uppenbarligen
icke varit U, utan 0, som möjligen haft formen 1= i stället för A, vilken form 0 annars har.

Bure läser i Mon. Sveo-Goth. shallum, vilken läsning ock B. 912 upptagit, men i
Sveor. Runæ s. 254 shialum.

Inskriftens fornsvenska lydelse torde alltså hava varit följande:

Hær liggr Brodde l Hëmisstadum ok Gilløgh. BiÖium våra patr noster fera siäl til rö
ok til näda ok allum kristnum siälum.

översättning: Här ligger Brodde i Himstad och Gillög. Bedjom vårt fader vår för
deras själ till ro och till hugnad och för alla kristna själar!

40. Vallerstads kyrka, Bobergs hd.

Pl. XIV. Fig. 2.

Litteratur: B. 911; L. 1151; W. 103; Broocman, Beskr. öfver Östergötland 2, s. 143.

B. 911 angiver runstenens plats vara »Sakerstije vägg», Broocman säger: »uti
Kyrko-porten en Runsten». P. A. Säve, ATS. I, s. 132, fann den icke. C. F. Nordenskjöld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free