Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61. FLISTADS KYRKOGÅRD, GULLBERGS IID.
59
Finspånga län.
Inom detta härad finnes ingen runsten, då W. 1, B. 786, L. 905 Lyttersta mo, med inskriften: : |]urklinr:
raisti : Stain : |iansi : abtiR : siri|)Rx enligt min undersöknirg"1898, som står mitt i gränsen till Södermanland,
med större rätt sammanföres med övriga ristningar i V. Vingåker i Södermanland än med de avlägsna östgötska,
och W. 2 Risinge prästgård, stallplanen, å en berghäll, är i jämförelsevis modern tid ristad 1678 av E.
Bruzæus, prästson i Risinge, se Meddelanden från Östergötlands fornminnesför. 1903, s. 23 f. I en mängd
slingor, vilkas konstfulla flätning knappt har sitt motstycke i Östergötland, vadan mönstret torde hava hämtats
från Uppland, har denua ristning följande svårlästa inskrift: Slingan A: iftir : ku|)S : byr|) MD[C]LXXVIII ær
ristapæs runir pH i $nn:o: rcumic: al }) isi sr Slingan 13: s |jr ncst brusi Slingan C: fin : æricus : brusæus
Slingan D: i: nrOR Slingan E: ni|l scæ : hri Mycket osäkra runor äro återgivna kursivt, A med a, + med æ,
ehuru + tydligen betecknar a i ær ’år’. En tydning torde vara möjlig blott av början på A: »Efter Guds
födelse 1678 år ristades runor . . och av C: ’D(omi)n(us) Æricus Brusæus’. Enligt J. IIåh 1, Linköpings
stifts herdaminne I, s. 265, III, s. 214 var Ericus Bruzæus son till kyrkoherden Benedictus Andreæ Bruzæus,
född 1606, kyrkoherde i Risinge 1648, död 1698. Om sonen finnas ej andra uppgifter, än att han var det
andra av kyrkoherdens sex barn och att ban varit s. m. adjunkt.
I ett brev daterat Örebro d. 10 nov. 1908 från yrkesinspektören II. A. Nylén, i vitterhets-, hist.- och
antikvitetsakademiens diar. betecknat meddelar brevskrivaren, att han 1861 på vandring från Karlsby till
Degerön på en skogsväg mellan Rödsjötorp och Tobolsk i Godegårds sn varsnat en sten, som var upprest i en
liten backsluttning till höger om vägen och i en bågformig slinga innehöll runorna f‡1,t>‡/M, vilka han läste
som: Frej Os Nöd Thor Hagel ör Is; r. 6 har han alltså uppfattat som A, icke som T. Då han några år
senare gick samma väg, kunde han dock ej återfinna stenen, som måhända blivit använd vid järnvägens
byggande genom trakten.
61. Flistads kyrkogård, Gullbergs hd.
Pl. XX. Fig. 1.
Litteratur: W. 93; P. A. Säve, ATS. I s. 126, teckning; Reseber. 1861, s. 123, teekn.; C. F.
Nordenskjöld, Reseber. 1880, s. 14, teckning; E. Ihrfors, Ostrogothia sacra, s. 28, teekn.
Runstenen, som legat under klockstapeln och sedan varit inmurad i vapenhusets s.ö.
hörn, flyttades vid vapenhusets rivning 1837 till sin nuvarande plats på västra sidan av
norra kyrkogårdsporten, där den står på kant mot en jordvall. Den ligger på sidan med
fotsidan åt porten till, toppen inåt kyrkogården och vänstra långsidan med inskriftens
början nedsjunken i marken.
Runstenens ämne är granit. Längden från foten till toppen är 1,53 m, bredden (i
stenens nuvarande läge höjden) vid foten 1,30 m, på mitten av korset 1,5 m, upptill vid
översta slingan 82 cm. Slingans bredd är ojämn, växlar mellan 8,5—17 cm.
Stenen är särdeles skrovlig, och inskriften därför svårläst. Runorna äro bredbottnade,
på toppsidan och högra långsidan rätt tydliga, men på fotslingan och vänstra långsidan
mycket grunda, och undersökningen försvåras genom långsidans läge vid marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
